Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bemötande, respekt och förtroendefulla relationer
Jag lägger ifrån mig pappret och fylls med en känsla av sorg och 
vemod men också respekt. Respekt för de modiga elever jag möter varje dag som delar med sig av erfarenheter, som lyssnar och tar till sig och som vågar stå för och kämpa för förändring. #metoo är på riktigt i mitt klassrum. Efter att ha sett filmen Kära pappa bad jag eleverna skriva ned vad de tänkte. Fortsätt läsa #Modiga elever #metoo
Det sociokulturella perspektivet på lärande menar att lärande utgår från sociala sammanhang där människor interagerar med varandra. Utifrån denna grundtes försöker jag planera min undervisning och jag vill här delge en lektionsserie som bygger på ett kooperativt lärande där elevernas delaktighet är en förutsättning både för det egna lärandet men även för klasskamraternas lärande.
Innehållet i lektionsserien var historia och de bakomliggande orsakerna till det stora hot som byggts upp i Europa i slutet av 1800 talet och början av 1900 talet och som kom att leda till att första världskriget bröt ut. Fortsätt läsa En lektionsserie i historia – att lära tillsammans
Vad är ett samhälle? Vad innebär begreppet demokrati? Vad betyder representativ demokrati? Hur styr man ett land? En by? En familj? Vad är politik? Vad är inte politik? Vad är samhällskunskap? Varför ska man överhuvudtaget lära sig samhällskunskap i skolan? Att undervisa språkintroduktionseleverna i samhällskunskap är ett äventyr. Så många frågor. Så många svar som leder till nya frågor. Vissa lektioner är som korsförhör. Tankar och funderingar far genom luften som projektiler. Mitt i korselden står jag och försöker fånga projektilerna för att sortera in dem i rätt hög, under rätt etikett. Det går inte att sortera allt. Inte för att frågorna är för många, utan för att ämnets karaktär är som det är. Det mesta hänger ihop och samverkar och påverkar i så många led att det är svårt att isolera enskilda frågor från andra. Precis som livet. Därför älskar jag att undervisa i samhällskunskap. Fortsätt läsa Att växla upp och höja förväntningarna
Jag har jobbat i Svedala kommun i snart tre år. Slumpen(?) har gjort att jag nu har min tredje femteklass (hade den förra även i 4:an). Vad är det som fungerat bra, vilka framgångsfaktorer för att ”alla ska lyckas” tar jag med mig på resan med min nya årskurs?
Gemensamt för klasserna är att det varit en del lärarbyten tidigare, alltså är det viktigt att stämma av vad som fungerat väl i klassen tidigare och/eller vilka dåliga mönster som måste brytas. I början kallade vi det för spelregler, nu framgångsfaktorer eller som de flesta känner det – förhållningssätt för lärande. Detta har varit fundamentet, att tillsammans skapa vår goda arbetsmiljö och utveckla elevernas uthållighet. Vi har alltid valt ut en spelregel /ett förhållningssätt per vecka som vi fokuserar speciellt på och som utvärderas i slutet av veckan. Svårast är det när dåliga mönster ska brytas- men det gäller att vara uthållig!! 🙂 Att skapa en god klassrumsmiljö är A och O annars går alldeles för mycket av elevens energi åt att bevaka sin sociala situation i klassrummet. Fortsätt läsa Det funkar! Funderingar kring framgångsfaktorer
Att få sina elever att studera, rita eller beskriva olika saker de upplever så detaljerat som möjligt kan ibland vara svårt. Elever tycker oftast om att arbeta med experiment men de har ofta svårt att förmedla vad de studerat och använda rätt begrepp när de ska dokumentera sina upplevelser. Jag försöker få eleverna att utveckla och förbättra sina arbeten en extra gång och uppmuntrar dem att ta 
tid på sig för att bli nöjda. För en stor del av mina elever i årskurs tre är det inte lätt, det är bara att bli klar fort som möjligt, som gäller för många elever. Jag har under hösten arbetat med ett djur- och naturtema och verkligen försökt utmana eleverna att vara noggranna. En av arbetsuppgifterna som förvånade eleverna och fick dem att förstå att det inte var att bli klar först som var viktigt utan resultatet av deras arbete var viktigare, kommer jag att beskriva i det här inlägget.