Små steg mot större elevdelaktighet
I snart tre terminer har vi nu haft elevdelaktighet som ett utvecklingsarbete på Aggarpsskolan, där vi har arbetat utifrån Skolverkets moduler “Delaktighet och inflytande i undervisningen”. De olika modulerna har efter hand gett oss insikter om vilket brett begrepp elevdelaktighet kan vara och hur många olika saker det faktiskt kan innefatta.
Vi pratar ofta om arbetsformer i undervisningen och då är det lätt att fokusera på struktur, metoder och material. Men elevdelaktighet är först och främst ett synsätt: Om du vågar ha en levande dialog med dina elever kring hur de lär och hur undervisningen kan utformas, finns det vinster att göra, både gällande relationer och lärande.
Vi har i arbetet med modul 5, 6 och 7 fördjupat oss i hur vi kan skapa mer meningsfull undervisning där elevernas röster får ta plats. I modul 5 läste vi om sokratiska samtal och tog del av både texter och film. Även om vi upplevde arbetssättet som något svårt att genomföra fullt ut i våra grupper, ledde det till flera värdefulla samtal i kollegiet. Vi började ställa oss frågor som: Om inte så här – hur kan vi annars skapa utrymme för reflekterande samtal i klassrummet? Hur kan lärande samtal bli en del i mitt ämne?
Det ledde oss vidare till konkreta exempel, särskilt från modulerna 6 och 7, där fokus låg på mål och förståelse – vad får eleverna med sig från våra lektioner? Här arbetade vi med olika strategier kopplade till formativ bedömning: Att eleverna skaffar sig förståelse för målen, att arbeta med återkoppling och att låta eleverna värdera sitt eget arbete. Även detta kan vara verktyg för att få eleverna att känna större delaktighet i sitt lärande. Här växte tanken fram att förståelse för syftet är en nyckel till delaktighet. När eleverna får veta varför vi gör något, skapar det motivation.
Små knep – stor skillnad
Att skapa delaktighet behöver inte vara ett jättekliv. Det kan börja med små, vardagliga knep:
- Låt eleverna läsa upp egna texter för varandra i par – det blir mer på riktigt när man får vara både mottagare och avsändare.
- Efter en övning, låt eleverna reflektera i grupp – vad lärde jag mig, vad var svårt, vad hjälpte mig?
- Var transparent med dina mål – förklara varför ni gör det ni gör.
- Ge eleverna valmöjligheter i små saker, när möjligheten finns: Vill du skriva på papper eller på dator? Hur vill du redovisa ditt arbete? I vilken ordning vill du göra dina uppgifter? Det ger en känsla av frihet, inflytande, kontroll och ansvar.
Ett exempel vi diskuterade: En lärare lottade eleverna i tillfälliga par för att läsa sina texter. Efteråt ville flera sitta kvar på sina tillfälliga platser. Läraren, vars mål var att eleverna skulle lyssna under högläsning, sa: “Då får ni bestämma idag – vill ni sitta kvar eller gå tillbaka till era ordinarie platser?” En enkel fråga som signalerar att vi lyssnar, att deras val räknas och att vi vågar ge dem ansvar.
Från rädsla till tillit
En vanlig farhåga vi pratat om är: Vad händer om vi släpper in eleverna mer? Blir det kaos? Kommer de att smita undan?
Men våra erfarenheter pekar åt ett annat håll – när eleverna känner sig inbjudna och involverade, ökar både motivationen och engagemanget. Det handlar inte om att ge upp kontrollen, utan om att dela den.
I våra diskussioner har vi kunnat se att många lärare upplever att det krävs att goda relationer finns, för att våga bjuda in eleverna till inflytande. Samtidigt går resonemanget att vända på. Om vi vågar ha öppen dialog med dem om deras lärande, bygger det också relationer.
Vad vi har lärt oss
Efter arbetet med dessa moduler har vi en ökad samsyn och ser tydligare hur elevdelaktighet genomsyrar så
mycket mer än man först tror. Med hjälp av de sex aspekterna av elevdelaktighet, har vi gått från att tänka på begreppet som liktydigt med att planera undervisning tillsammans med eleverna, till att förstå att delaktighet kan vara mycket mer än så. Känslan av delaktighet kan byggas exempelvis genom att göra undervisningen tillgänglig för fler, eller att skapa lektionsmoment där alla är aktiva. Vår förhoppning är att detta arbete leder till att lärare på egen hand reflekterar och fortsätter utveckla sin praktik i samma riktning som vi gjort tillsammans.
