Etikettarkiv: Kooperativt lärande

Kollegialt utvecklingsarbete i matematikundervisning

 Bakgrund 

Våren 2024 avslutades arbetet med fortbildning inom det differentierade arbetet och lektionsdesign. Behovet att arbeta vidare med kooperativa strukturer kvarstod.  Det fördes samtal kring undervisningskvalitet (Tengberg, 2022) och hur lärarna ser på sin egen undervisning.  Frågor riktades mot matematikundervisningen, de matematiska samtalen  och hur återkoppling sker. Vi ville förbättra undervisningskvaliteten i matematik genom att stärka det kollegiala lärandet och elevengagemanget.

I linje med Lgr22, där det står att ”Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan”, beslutade ledningsgruppen om utvecklingsmål för läsåret 2023/2024. Ett av dessa var att:

  • Organisera observationsbesök i triader med fokus på det matematiska samtalet.

Fortsätt läsa Kollegialt utvecklingsarbete i matematikundervisning →

Familjerast – lite av en berg-och-dal-bana!

– Vad ska vi göra idag?familj

– Jag vill leka “floor is lava”.

– Det vill inte jag. Jag vill spela vägg.

– Kan vi inte leka skola?

Det är onsdag, klockan är 11.00, och det är dags för familjerast i vår klass. Eleverna sitter i sina familjegrupper och de har just börjat planera för dagens rast. Vi pedagoger håller oss i bakgrunden och observerar och lyssnar.

Fortsätt läsa Familjerast – lite av en berg-och-dal-bana! →

Sokratiska samtal i historia?

För att knyta ihop detta blogginlägg med mitt förra så kommer här en snabb och otroligt kortfattad återblick. Mina nya sjuor blev besvikna efter det första provet och därmed tyckte jag att gnistan släcktes i klassrummet. Jag fick alltså analysera min undervisning och acceptera att det finns något som mina elever inte kan och att det nu är dags för mig att ta ansvar för att säkerställa mina elevers lärande. En av frågorna som vi lärare på Spångholmsskolan ska besvara under våra årliga medarbetarsamtal lyder ungefär: Hur arbetar du med analys av din undervisning?”. Analys är ett brett begrepp så jag definierar begreppet, i detta inlägg, till hur jag analyserar undervisningen när resultaten i klassrummet inte blev lika höga som jag hade förväntat mig.  Jag började med att definiera vad som har gått bra och vad som gått mindre bra. Det var enkelt denna gång då det var tydligt att det var uppgifterna och provfrågorna, där det utöver faktakunskaper krävdes resonemang, som eleverna behövde utveckla. Fortsätt läsa Sokratiska samtal i historia? →

Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen

Att skriva med penna och papper har blivit mer sällsynt i skolan och många elever suckar när man ber dem skriva för hand. Att låta eleverna fatta pennan och låta bokstäverna flöda har flera fördelar och poäng.  I mina klassrum använder eleverna  skrivande och samtal i NO för att tänka,  förstå och lära.

Fortsätt läsa Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen →

Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2

Som jag skrev i min förra blogg så arbetade vi med ett sagotema i början av terminen. Vi arbetade då mycket med hur sagor är uppbyggda och använde olika stödstrukturer för att alla elever skulle lyckas. Samtidigt arbetade vi med Sveriges geografi på So-lektionerna. Jag har den stora fördelen att undervisa i både svenska och So i mina klasser. Det ger mig möjlighet att träna på olika slags texter och samtidigt skriva kring ett innehåll som vi arbetar med. Ett kunskapskrav i årskurs 6 är ju ”Eleven kan skriva olika slags texter”.

Fortsätt läsa Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2 →