Kategoriarkiv: Naverlönnskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Kommer det på provet?

En inte helt ovanlig fråga i skolan som säkert ställs av olika anledningar:

  • vill eleven ta en genväg i sin inlärning?
  • vill eleven ta ansvar och säkerställa att viktiga delar ej missas?
  • kanske tror eleven att det endast är kunskaper på provet som bedöms?

Oavsett scenario så är provet något som påverkar eleven mycket.

Bakgrund
Utifrån bland annat “elevhearings” har vi förstått att eleverna tycker att det är mycket prov i skolan. En åsikt de i någon mån också har belägg för om vi tittar i skolans provkalender, även om det självklart förekommer variationer mellan ämnen, årskurser och enskilda lärare.

Behöver vi minska antalet prov? Behöver provens syfte kopplat till lärande förtydligas? Kan vi bedöma elevers kunskaper på ett annat sätt? Hur påverkar prov elevers mående? Fortsätt läsa Kommer det på provet? →

Läsförståelse och kognitiv aktivering 

Ett av våra prioriterade mål på Naverlönnskolan är:

  • all personal ska utveckla sin undervisning inom det egna ämnet med särskild fokus på läsförståelse

Läsförståelse 

Läsförståelse är förmågan att förstå, tolka och analysera texter, vilket förbättrar kritiskt tänkande och språkliga färdigheter.

Genom att inkludera alla lärare och deras ämnen i arbetet med läsförståelse ges det möjlighet att skapa en rikare och mer varierad läsmiljö för eleverna. Då ökar elevernas möjlighet att få läsa olika typer av texter, allt från vetenskapliga artiklar inom fysiken till historiska dokument inom historia. Detta kan bredda deras perspektiv och göra dem bekanta med olika textstrukturer och språkbruk. Det medverkar även till att lästräningen inte blir en isolerad aktivitet som endast sker under språkundervisningen, utan en kontinuerlig process som stöds av alla lärare. 

När elever ser att läsförståelse är relevant och användbar i alla ämnen kan det göra dem mer motiverade att förbättra sina läsfärdigheter. Förhoppningsvis inser de att en god läsförståelse hjälper dem att lyckas i alla delar av skolan. Fortsätt läsa Läsförståelse och kognitiv aktivering  →

Lärarkvalitet – från novis till expert

I rollen som VFU-handledare sitter du på dubbla stolar. Du ska å ena sidan stödja och handleda din lärarstudent så att hen utvecklas i sin lärarroll och å andra sidan ska du bedöma och kontrollera lärarstudenters yrkeskompetens. Som handledare måste vi både se till att studenten får förutsättningar att utvecklas samt bedöma hens lärarkvalitet. Inom det systematiska kvalitetsarbetet på skolan påminns vi ofta om att utvecklingen ska ha fokus på ökad undervisningskvalitet vilket inte ska förväxlas med lärarkvalitet. Lärarkvalitet är ett mer omfattande begrepp som innefattar mer än bara undervisning. Utifrån en undersökning av Skolverket (2015) framgår det att ca 60 procent av en lärares arbetstid är kopplad till undervisningsrelaterade aktiviteter, övrig tid ägnas åt bland annat administration, dokumentation och reflektion. Att uppnå kvalitet som lärare handlar med andra ord om mycket mer än bara undervisning. Fortsätt läsa Lärarkvalitet – från novis till expert →

Sommarskolan – en möjlighet

Det märks verkligen att det är sommarlov, skolgården är helt tom och skolans klassrum är helt öde. Det finns några lärare kvar och men i en del av skolan råder en febril aktivitet. I fyra klassrum arbetar lärare och elever tillsammans i årets sommarskola. Här har vi samlat de elever som riskerar att få betyg F i slutet av årskurs 9. Eleverna har under vårterminen fått erbjudande om 50 timmars sommarskola under de två första veckorna på sommarlovet. Drygt 50 elever har tackat ja till att vara med under hela eller delar av sommarskolan. Fokus ligger på svenska, engelska och matematik, men det finns även några elever som behöver komplettera i andra ämnen. Det har stundom varit en ganska hård debatt om sommarskolans vara eller inte vara. Men jag tycker vi behöver nyansera denna debatt och lyfta fram vilka fördelar som sommarskolan för med sig.  Fortsätt läsa Sommarskolan – en möjlighet →

Engagemang och studiero

Att engagera elever på högstadiet kan vara en utmaning för oss lärare. I en tid där det finns så många distraherande faktorer som sociala medier och mobiltelefoner är det viktigt att hitta strategier som kan få eleverna att vara fokuserade och motiverade i klassrummet. Engagemang och studiero är avgörande faktorer för elevers framgång på högstadiet. När elever känner sig motiverade, intresserade och trygga i skolmiljön, kan de lättare koncentrera sig på sina studier och nå sin fulla potential. Här kommer några allmänna tips som jag använder mig av:

 

  1. Använd interaktiva och varierande undervisningsmetoder: Eleverna på högstadiet har ofta en kort uppmärksamhetsspänning, så det är viktigt att undervisningen är varierande och interaktiv. Det är effektivt att använda sig av olika undervisningsmetoder som grupparbete, debatter, rollspel och digitala verktyg. Genom att skapa en dynamisk och engagerande lärandemiljö kommer eleverna att vara mer benägna att delta aktivt och bli mer motiverade att lära sig.

 

  1. Tydliga mål och feedback: Tydliga mål hjälper eleverna att fokusera och förstå vad som förväntas av dem. Vi lärare bör tydligt kommunicera lärandemålen för varje lektion och ge regelbunden feedback på elevernas arbete. Positiv förstärkning och konstruktiv kritik kan hjälpa eleverna att utvecklas och känna sig motiverade att fortsätta anstränga sig.

 

  1. Stöd och individuell anpassning: Elever har olika behov och förutsättningar när det gäller inlärning. Att erbjuda stöd och individuell anpassning är avgörande för att säkerställa engagemang och studiero. Det kan innebära att erbjuda extra hjälp till elever som behöver det, skapa utmaningar för de som är snabbare i sin inlärning och ge olika verktyg och resurser för att tillgodose olika inlärningsstilar.

 

  1. Skapa en positiv och inkluderande klassrumskultur: Elever är mer benägna att vara engagerade om de känner sig bekväma och inkluderade i klassrummet. Skapa en positiv och stödjande klassrumskultur där eleverna känner sig respekterade och värderade. Uppmuntra samarbete, öppen diskussion och visa uppskattning för elevernas insatser. Genom att skapa en trygg och positiv miljö kommer eleverna att vara mer benägna att delta aktivt och engagera sig i lärandet.

 

  1. Ge eleverna valmöjligheter och öka deras inflytande över sin inlärning. Låt dem välja områden eller ämnen som intresserar dem och låt dem arbeta i grupper eller individuellt beroende på deras preferenser. De kan också välja hur de ska redovisa vad de lärt sig, skriftligt prov, redovisning eller dialoger. Genom att ge eleverna mer kontroll över sitt eget lärande kommer de att känna sig mer engagerade och bidra till studieron.

 

På Naverlönnskolan har vi det senaste läsåret arbetat med att hitta en för lärare/personal och elever gemensam definition av studiero. Höstterminen fokuserades på lärare och personal och under våren fick eleverna tycka till och säga sitt. Med hjälp av diskussioner, enkäter och utvärderingar har vi kommit fram till att vi tycker ganska lika, både personal och elever.

Studiero råder i klassrummet när:

  • lärare har tydliga instruktioner, har en varierad undervisning, är tydliga i klassrummet och har metoder i klassrummet som visar ”ljudnivå”.
  • elever räcker upp handen, arbetar med uppgiften, sitter på sin plats och inte går rundor och har med sig rätt saker till lektionen.
  • både lärare och elever visar respekt för varandra, har regler och följer regler och lyssnar på varandra.

Dessa definitioner ska nu implementeras och genomsyra hela vår verksamhet. Vi har genomfört temperaturmätare, två per termin och elevhearings som uppvisar ökad medvetenhet kring studiero och en positiv utveckling.

Parallellt med detta arbete har vi lärare läst boken Att äga klassrummet av Karin Boberg & Anna Sterlinger Ahlring. Vi har vänt spegeln inåt och studerat våra olika ledarskap och tillsammans med kollegor identifierat våra styrkor och svagheter.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni för att engagera era elever?
  • Hur gör ni för att få och bibehålla studiero?