Kategoriarkiv: Skola

Huvudkategori för skolorna

Läxfällan

Vi människor behöver balans och variation i våra liv för att må bra. Det är när vi tappar kontrollen över denna balans som vårt mående påverkas negativt. Vad händer egentligen med oss när vi upplever att vi inte kan styra över vår egen verklighet? 

För en tid sedan upptäckte jag att elever bortprioriterar en del av sina läxor i mina språkämnen. Jag bestämde mig för att ta reda på varför och en alternativ verklighet öppnade upp sig för mig. En verklighet som var elevernas perspektiv på fenomenet läxor. Jag bestämde mig för att diskutera läxor i helklass med olika årskurser och i min nia intervjuade jag samtliga elever i par. Har vi nytta av att förstå deras perspektiv när det gäller ett så omfattande område där vi lärare faktiskt inte är delaktiga? Vi förväntar oss att de ska göra sina läxor men hur ser detta studerande ut när de är hemma? Fortsätt läsa Läxfällan →

Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla

Skolans traditioner är precis som den organiserade rastverksamheten, fadderverksamheten och eventuella gemensamma temadagar över klass- och årskursgränser en viktig del av skolans trygghetsarbete. Om än kanske inte lika uppenbar. Kanske är så att vi inte heller alltid tänker på traditionerna som en del i vårt trygghetsarbete och därför inte fullt ut utnyttjar potentialen i dem som trygghets- och vi-skapande aktiviteter. Skolans traditioner är nämligen i sin bästa form aktiviteter som skapar relationer och stärker vi-känslan och gemenskapen på skolan. Fortsätt läsa Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla →

Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning?

Under en förmiddag i januari i år fick vi på Roslättsskolan stifta bekantskap med en före detta officer vid namn Urban Hansson. Han inledde föreläsningen med att ge oss följande tanke:

Om vi har en klass som inte fungerar på ett bra/önskat sätt och/eller där elevernas måluppfyllelse inte når dit den skulle kunna nå kan vi konstatera:

Det är sällan fel på eleverna.

Det är sällan fel på pedagogen.

Felet hittar du nästan alltid i arbetsmetoderna och hur de genomförs. 

Resten av föreläsningen ägnade Urban åt att berätta om just arbetsmetoder t ex hur man bör starta upp terminen med klassen, hur man organiserar gruppen för att träna eleverna på att samarbeta samtidigt som man frigör tid för läraren. Han gick även igenom hur man kan arbeta med rutiner och varför det behövs ett startord som visar att eleverna kan påbörja sitt arbete. 

Jag vet inte riktigt hur dagens lärarutbildning är utformad, men jag tänker att DET HÄR hade jag verkligen önskat få lära mig under min lärarutbildning.

Fortsätt läsa Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning? →

Franska Revolutionen + dagbok = sant

Hur får man elever att bli engagerade och nyfikna på historia samtidigt som de får använda sin fantasi och skriftliga förmåga?  Jo, genom att låta dem uppleva Franska Revolutionen genom sina egna ögon.

Jag har som svensklärare den fantastiska ynnesten att kunna samarbeta ämnesövergripande med en SO-lärare. Förutom att det är kollegialt utvecklande att kunna samplanera, bidrar också den slutliga sambedömningen av elevernas alster till större samsyn. Ytterligare en vinst är att eleverna får möjlighet att arbeta med helheten dvs SO-innehåll och svenska att ut­veckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer (Lgr22). Fortsätt läsa Franska Revolutionen + dagbok = sant →

STL – kollegialt lärande- del 1

I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi  lärare när vi precis påbörjat arbetet?

Bakgrund

I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att  andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.

Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.

I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.

MEN… Fortsätt läsa STL – kollegialt lärande- del 1 →