Efter några år då mitt fokus på undervisning legat mot svenskan har jag nu återvänt till matematikens värld. För mig är den stora utmaningen att få eleverna att förstå matematiken och tycka det är roligt. Jag hör tyvärr alldeles för många elever, inom alla åldersgrupper, som tycker matematik är ett svårt ämne att förstå. Om eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande behöver de förstå varför och hur man gör när man använder matematik. Matematik är ju inte bara att räkna, det är ett slags språk och med olika begrepp som eleverna måste känna att de klarar av att använda för att lösa problem och för att få ett bättre självförtroende. För att få alla elever intresserade är det bra att använda sig av omväxlande undervisning, det känner alla till. Min upplevelse är att när eleverna arbetar tillsammans i par eller grupp utvecklas elevernas matematiska språk samtidigt som de tränar på att räkna, lösa problem, samarbeta och lyssna på varandra. I ett klassrum kan ljudnivån bli hög och några har svårt att koncentrera sig, varför inte gå utanför klassrummets väggar och träna? Jag har börjat använda mig av skolgården då och då för att få alla elever aktiva under matematiklektionerna.
Etikettarkiv: Motivation
Utemiljön – en miljö som inte är så inne
Det handlar om utepedagogik i mitt första blogginlägg för terminen och jag vill sporra fler till att våga använda utemiljön i större utsträckning under skoldagen.
Jag undervisar nu i en etta och av erfarenhet är jag mycket ute i åk 1, men att det sedan tyvärr avtar med åren. Utomhusmiljön har ingen vidare status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna där det oftast blir enstaka exkursioner. Man har också fler pedagoger under en skoldag, vilket försvårar en mer sammanhängande uteverksamhet. Det märker jag redan i åk 3.
Är det bara tidsödande och krystat att dra iväg klassen på utedagar och utomhuslektioner eller är det rentav nyckeln till framgång? Läs och diskutera.
Varierad undervisning
I treorna arbetar jag och min kollega Jörgen just nu med skriftliga räknemetoder. Det finns en del olika metoder, exempelvis talsorterna för sig, räkna bakifrån med plus, lite mer än, lite mindre än mm. Den metod som vi förespråkar mest är algoritmer. Det är en gångbar metod och fungerar för alla fyra räknesätt. När eleven har lärt sig att behärska grunderna kan man öka svårighetsgraden relativt snabbt. I blogginlägget kommer jag redogöra för hur vi använder oss av en varierad undervisning för att eleverna ska tillgodogöra sig skriftliga räknemetoder med hjälp av algoritmer. Detta är en metod som är generellt användbar inte bara när det gäller skriftliga räknemetoder. Metoderna jag använder mig av kännetecknas av olika varianter av färdighetsträning, så som induviduell, parvis gruppvis och it-baserad.
Dublin t&r
127 kilometers vandring och elva dagar senare har planet landat i Köpenhamn och vi, Magnus Larsson och Linda Sonesson, kan leende konstatera att detta måste vi göra om!
Planera för svårigheter så får du fler att lyckas!
Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Efter några minuter ser du resultatet; snabbsimmarna springer glädjestrålande upp ur vågorna, efter en stund kommer en hel hög ungdomar som klarat av uppgiften och ytterligare lite senare hasar sig några trötta upp på stranden. Tre grabbar står fortfarande kvar på andra sidan och lattjar med en boll, två tjejer vände om efter första kallsupen och en annan elev fick du livrädda efter halva sträckan. Förvånad? Nja, det blev väl som du hade förväntat dig… Fortsätt läsa Planera för svårigheter så får du fler att lyckas!