Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning?

Under en förmiddag i januari i år fick vi på Roslättsskolan stifta bekantskap med en före detta officer vid namn Urban Hansson. Han inledde föreläsningen med att ge oss följande tanke:

Om vi har en klass som inte fungerar på ett bra/önskat sätt och/eller där elevernas måluppfyllelse inte når dit den skulle kunna nå kan vi konstatera:

Det är sällan fel på eleverna.

Det är sällan fel på pedagogen.

Felet hittar du nästan alltid i arbetsmetoderna och hur de genomförs. 

Resten av föreläsningen ägnade Urban åt att berätta om just arbetsmetoder t ex hur man bör starta upp terminen med klassen, hur man organiserar gruppen för att träna eleverna på att samarbeta samtidigt som man frigör tid för läraren. Han gick även igenom hur man kan arbeta med rutiner och varför det behövs ett startord som visar att eleverna kan påbörja sitt arbete. 

Jag vet inte riktigt hur dagens lärarutbildning är utformad, men jag tänker att DET HÄR hade jag verkligen önskat få lära mig under min lärarutbildning.

Fortsätt läsa Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning? →

Share Button

Franska Revolutionen + dagbok = sant

Hur får man elever att bli engagerade och nyfikna på historia samtidigt som de får använda sin fantasi och skriftliga förmåga?  Jo, genom att låta dem uppleva Franska Revolutionen genom sina egna ögon.

Jag har som svensklärare den fantastiska ynnesten att kunna samarbeta ämnesövergripande med en SO-lärare. Förutom att det är kollegialt utvecklande att kunna samplanera, bidrar också den slutliga sambedömningen av elevernas alster till större samsyn. Ytterligare en vinst är att eleverna får möjlighet att arbeta med helheten dvs SO-innehåll och svenska att ut­veckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer (Lgr22). Fortsätt läsa Franska Revolutionen + dagbok = sant →

Share Button

STL – kollegialt lärande- del 1

I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi  lärare när vi precis påbörjat arbetet?

Bakgrund

I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att  andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.

Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.

I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.

MEN… Fortsätt läsa STL – kollegialt lärande- del 1 →

Share Button

”Det är svenska som gäller här”

Sverige har nyss genomfört ett riksdagsval där en het debatt handlade om modersmålets vara eller icke vara i svensk skola. Några politikers argument för att slopa modersmålet var att det är viktigast att lära sig svenska språket och för att kunna göra det är det svenska som ska användas i skolan. Andra politiker såg modersmålsundervisningen som en tillgång.

Att svenska språket är viktigt i Sverige är väl kanske inte så konstigt. Men är det verkligen så att för att lära sig svenska är det svenska språket som ska ta all plats i skolan? Fortsätt läsa ”Det är svenska som gäller här” →

Share Button

Motivation? Anti-plugg? Stress?

-Jag vill inte och jag tänker inte göra det! -Jag orkar inte! -Vet du inte att på det här programmet så kan vi inte läsa teoretiska saker? Detta är några av de kommentarer jag ibland har mött från elever. Jag har funderat en del på vad det beror på att elever säger så.

I ett av mina tidigare inlägg så diskuterade jag hur vår hjärna fungerade och att vi trots digital teknik och utveckling fortfarande har en hjärna som är anpassad för savannen. När vi ställs inför någon form av intryck så har hjärnan tre sätt att hantera det om intrycket bedöms som ett hot; fly, slåss eller ”spela död”.  Hjärnan vill dessutom helst hushålla med sin energi och inte ”slösa” den på ”onödiga” saker, därför är vi mer villiga att välja alternativet ”spela död”. Här tror jag att en del av förklaringen till elevers inställning att jag vill inte-attityd kommer in. Vi lärare översätter det gärna till att eleven har en bristande motivation och/eller inte vill lära sig. Men kan det vara så att elevens reaktion beror på att hen inte förstår vad hen ska göra? Eller att upplägget känns främmande och osäkert, otydliga förväntningar från lärare/skola eller något annat? Fortsätt läsa Motivation? Anti-plugg? Stress? →

Share Button

Undervisning och lärande