Under vårterminen har jag har provat några olika programmeringsverktyg. Ganska snabbt förstod jag hur jag skulle kunna använda programmering som ett sätt att utveckla elevernas förmågor i matematik men också hur jag kan konstruera bedömningsuppgifter till olika område inom matematiken. Jag bestämde mig för att prova en bedömningsuppgift i vilken eleverna skulle få programmera en figur att rita olika geometriska figurer med bestämd area och omkrets. När jag bestämt bedömningsuppgift började jag att planera mig bakåt. Vad behöver vi träna på för att eleverna ska klara bedömningsuppgiften? Vilka begrepp behöver de kunna/ha förståelse för? Vilka verktyg behöver de klara att använda och så vidare. Fortsätt läsa Programmera i skolan
Kategoriarkiv: Skola
Huvudkategori för skolorna
Fjärilar i magen
Hjärtat slår hårt och det känns som om tusen fjärilar fladdrar hejdlöst i magen, mina händer darrar och jag kan känna hur jag blir alldeles kallsvettig och torr i munnen. Allt som jag skulle säga är som bortblåst. Det är helt tomt. Många ungdomar lider idag av vad vi skulle kunna kalla talängslan eller scenskräck. De vill och vågar helt enkelt inte prata inför klassen, några inte ens inför en mindre grupp och vissa vill knappt använda datorn som hjälpmedel och spela in. Fortsätt läsa Fjärilar i magen
Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp
Semantik, fonologi, pragmatik, syntax, morfologi och språklig medvetenhet. Prosodisk talstörning, utvecklingsförsening av oralmotorik, generell språkförsening, ospecificerad störning av tal- och språkutveckling- ospecificerad. Listan kan göras lång!!!! Snurrar det hos dig lika mycket som hos mig när logopeden börjar förklara? Hur var det nu….? Jag ska försöka förenkla och förklara vad som har hjälp mig att förstå lite mer.
Under året har jag och mitt arbetslag, tillsammans med tal- och språk-pedagog samt speciallärare, fördjupat oss i olika språkliga svårigheter. Vi började tillsammans med att göra modulen Vad är en språkstörning . Vi träffades vid fyra tillfällen och arbetade med modulens olika delar. Modulen består av både filmer, texter och olika arbetsuppgifter. Jag är glad att vi gjorde den tillsammans med tal- och språk-pedagog och speciallärare, då vi kunde fördjupa oss på ett annat sätt; jag tror inte att vi hade fått samma fördjupning om vi gjort det själva. Nu när vi fick möjligheten att arbeta tillsammans upplevde jag att vi arbetade efter Helen Timperleys modell. Vi ansåg att några av våra elever inte kunde visa sin kunskap till fullo och vi behövde därför lite mer kunskap och färdigheter om hur vi kunde upptäcka dessa kunskaper och möta eleverna på olika sätt.
Fortsätt läsa Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp
Lustfullt läsande och skrivande när bokcirkeln blir digital
– Snälla Anki, kan du lägga ut kursen (på Google classroom) tidigare så man kan börja skriva under helgen? Det är så kul med bokcirkeln! På det svarar man naturligtvis: – JAA!!
Vad handlar då detta om? Jo, att många elever vill börja förbereda veckans bokcirkel, som går av stapeln på fredagar, redan helgen innan. Låt mig få ta dig med på vår väg till den digitala bokcirkeln och se vilka positiva effekter den gett.
Under höstterminen utmanade vi pedagoger i arbetslaget oss själva med att komma igång med ett mer digitaliserat klassrum. Eftersom våra elever fr.o.m åk 4 har tillgång till varsin chromebook ville vi integrera användandet av dessa mer i undervisningen. Vi vet att när eleverna börjar i åk 6 på “högstadieskolan” används Google classroom av de flesta pedagogerna. Vi beslöt oss för att komma igång med just Google classroom och Google formulär. Starthjälp fick vi av en IKTkompetent kollega från grannskolan i kommunen. Efterhand växte vårt självförtroende och eleverna uppskattade att få använda sina chromebooks i större utsträckning. Fortsätt läsa Lustfullt läsande och skrivande när bokcirkeln blir digital
Dumma lärare och jobbiga föräldrar
Hen spänner blicken i mig och jag kan tydligt se att kampen är förlorad. Inte en kamp sett genom mina ögon men genom förälderns. Jag vill inte väl, är i princip dum i huvudet och har gjort fel på alla sätt möjliga. Det är en otrolig kraft jag möter när en förälder skyddar sitt barn mot fara. Jag vill hjälpa men istället blir allt jag säger vänt mot mig. Hur hamnade jag här?
Vikten av att vi lärare har goda relationer med våra elevers föräldrar kan väl knappast ifrågasättas. Kan vi som lärare verkligen ha det fullt ut? Vad innebär en god relation? Vilka förväntningar har föräldrarna på mig och vad förväntar jag mig av dem? Jag vill se mina elevers föräldrar som en resurs inte ett hot och jag är övertygad om att föräldrarna vill detsamma om mig. Hur når vi samförstånd? Fortsätt läsa Dumma lärare och jobbiga föräldrar