Etikettarkiv: Lässtrategier

Läsförståelse och kognitiv aktivering 

Ett av våra prioriterade mål på Naverlönnskolan är:

  • all personal ska utveckla sin undervisning inom det egna ämnet med särskild fokus på läsförståelse

Läsförståelse 

Läsförståelse är förmågan att förstå, tolka och analysera texter, vilket förbättrar kritiskt tänkande och språkliga färdigheter.

Genom att inkludera alla lärare och deras ämnen i arbetet med läsförståelse ges det möjlighet att skapa en rikare och mer varierad läsmiljö för eleverna. Då ökar elevernas möjlighet att få läsa olika typer av texter, allt från vetenskapliga artiklar inom fysiken till historiska dokument inom historia. Detta kan bredda deras perspektiv och göra dem bekanta med olika textstrukturer och språkbruk. Det medverkar även till att lästräningen inte blir en isolerad aktivitet som endast sker under språkundervisningen, utan en kontinuerlig process som stöds av alla lärare. 

När elever ser att läsförståelse är relevant och användbar i alla ämnen kan det göra dem mer motiverade att förbättra sina läsfärdigheter. Förhoppningsvis inser de att en god läsförståelse hjälper dem att lyckas i alla delar av skolan. Fortsätt läsa Läsförståelse och kognitiv aktivering  →

Tankar kring instuderingsfrågor

Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text (Skolforskningsinstitutet, 2019) 

Lässtrategier är redskap som hjälper eleven med sin läsförståelse. Att vara medvetenheten om att olika texter kan läsas på olika sätt är viktigt. Vad händer om en stor del av elevernas läsning i skolan fokuserar på en av dessa strategier? Kan instuderingsfrågor, i all sin välvilja, begränsa istället för att bredda elevernas förståelse? Hur fungerar det rent praktiskt när eleven får denna typ av uppgift? Vad händer om våra elever läser texter med denna strategi en majoritet av de gånger de stöter på texter i skolan?  Fortsätt läsa Tankar kring instuderingsfrågor →

Aktiva läsare

Att läsa i skolan är ett självklart inslag men hur och varför finns det många varianter av. I min klass (årskurs 3) har varje elev en egen vald bok som de läser i under en stund på morgonen som uppstart för dagen under vissa perioder. När jag blickar ut över eleverna under läsmorgonen ser jag ofta elever som sitter och drömmer sig bort och troligtvis tänker på något helt annat än innehållet i boken. Några elever är väldigt snabba med att byta bok och när jag säger att det är dags att avsluta är det många som inte ens verkar behöva läsa klart meningen eller sidan utan kan slå ihop boken meddetsamma. Med andra ord så ser jag att många av eleverna i detta fall inte är engagerade läsare. Fortsätt läsa Aktiva läsare →

Skolverkets bedömningsstöd i år 1 håller inte måttet

Den 1 juli 2016 blev det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan, sameskolan och specialskolan, att använda Skolverkets nationella bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Syftet med kartläggningsmaterialet är att tidigt kunna identifiera elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter. Materialet ingår i Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Det låter ju fantastiskt! Men, vad händer om bedömningsstödet inte håller måttet? Och vad kan det då få för konsekvenser?

För ett par veckor sedan läste jag ett mycket intressant inlägg i Anna Eva Hallins blogg  Forskningsbloggen om just bedömningsstödet. Anna Eva Hallin är logoped, forskare och föreläsare med en Ph.D. i logopedi från New York University. Anna Eva Hallin har specialiserat sig på språk-, läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar och är forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. För några år sedan jämförde Hallin bedömningsstödet med andra screeningmaterial som syftar till att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Det hon fann då, var att Skolverkets Bedömningsstöd i år 1, inte håller måttet.  Fortsätt läsa Skolverkets bedömningsstöd i år 1 håller inte måttet →

Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!

Denna text kommer att handla om läsförståelse och mina tankar kring faktorer, som eventuellt kan påverka yngre barn i den tidigare språkutvecklingen. Faktorer som i sin tur kan komma att påverka förutsättningarna, för barnets kommande läsförståelse i de tidigare skolåren. Med yngre barn syftar jag på barn, som ännu inte har börjat i grundskolan. Syftet med texten är också att reflektera över, om dessa faktorer även kan komma att fortsätta att påverka elevens läsförståelse, in i nästa stadie och i så fall, hur kan vi möta/förebygga svårigheterna. Fortsätt läsa Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans! →