Kategoriarkiv: Ämne

Huvudkategori för skolämne

Etisk kompetens genom skönlitteratur

Etisk kompetens innebära förmågan att reflektera etiskt, att utveckla empati för sina medmänniskor, att se saker och ting från olika infallsvinklar. Det innebär även att man ser saker och ting från olika infallsvinklar och har en vilja att medverka till att människor finner mening och lycka, vilket på sikt är ett steg mot ett gott samhälle. Utveckling av etisk kompetens hos elever kan ses som en del utav det allmänna fostransuppdraget som den svenska skolan har gentemot sina elever, och som återfinns i läroplanens övergripande mål om normer och värden:

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Fortsätt läsa Etisk kompetens genom skönlitteratur →

Sokratiska samtal i historia?

För att knyta ihop detta blogginlägg med mitt förra så kommer här en snabb och otroligt kortfattad återblick. Mina nya sjuor blev besvikna efter det första provet och därmed tyckte jag att gnistan släcktes i klassrummet. Jag fick alltså analysera min undervisning och acceptera att det finns något som mina elever inte kan och att det nu är dags för mig att ta ansvar för att säkerställa mina elevers lärande. En av frågorna som vi lärare på Spångholmsskolan ska besvara under våra årliga medarbetarsamtal lyder ungefär: Hur arbetar du med analys av din undervisning?”. Analys är ett brett begrepp så jag definierar begreppet, i detta inlägg, till hur jag analyserar undervisningen när resultaten i klassrummet inte blev lika höga som jag hade förväntat mig.  Jag började med att definiera vad som har gått bra och vad som gått mindre bra. Det var enkelt denna gång då det var tydligt att det var uppgifterna och provfrågorna, där det utöver faktakunskaper krävdes resonemang, som eleverna behövde utveckla. Fortsätt läsa Sokratiska samtal i historia? →

Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Bilden visar exempel på huvudräkningsexempel skrivet på whitboardtavla.I det här blogginlägget kommer du att få läsa om hur jag under en matematiklektion i årskurs 2, arbetar i klassrummet, för att skapa intresse och tilltron till elevens förmåga att använda huvudräkningsstrategier genom differentierad undervisning. Min förhoppning är att du som läser detta, ska bli inspirerad men också reflektera över hur du gör i ditt klassrum för att nå de långsiktiga målen. Kanske är detta inte något nytt, men det är också nyttigt med igenkänning och bekräftelse i det man gör.

Syftet med lektionen är att ge exempel på hur man i ett klassrum kan hjälpa eleverna att utveckla sin tilltro till sitt eget lärande och ett intresse för matematik, med hjälp av differentierad undervisning. Målet med lektionen är att skapa så goda förutsättningar som möjligt, för att nå de långsiktiga målen i matematik. Fortsätt läsa Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen →

Repetition är kunskapens moder

I mitt förra inlägg skrev jag om vikten av snabb respons i klassrummet. I detta inlägg ska jag gå vidare med vikten av repetition. I min undervisning i matematik använder jag ett material som är anpassat för de elever som inte nått godkänd nivå på högstadiet. Det betyder att materialet är väldigt komprimerat, för att alla områden ska täckas in på begränsad tid. På ett år ska eleverna ta igen allt de missat under högstadiet och i vissa fall mellanstadiet. Att materialet är komprimerat är en förutsättning för att vi ska hinna gå igenom allt. Nackdelen är att där inte finns särskilt många uppgifter av samma sort innan nästa moment tar vid. Detta gör att eleverna sällan hinner befästa de kunskaper de förvärvat innan det är dags för dem att lära sig något nytt. Detta är ett problem. Fortsätt läsa Repetition är kunskapens moder →

Plast och förändra en vana

Allt började med en plastpåse på golvet i klassrummet som ingen ville kännas vid. Det var början av terminen och nya skrivhäften, pennor och suddgummi delades ut. Med trettio elever i klassen innebär det flera paket av skrivhäften som är inplastade fem och fem eller tio och tio beroende på storlek. Inplastad låda med suddgummi där sedan varje suddgummi också är enskilt plastinpackade. papperskorgen blev snabbt full. Vi hade inte ens återvinning av plast i vår byggnad. 

Vilka val gör vi? Vad kan jag påverka? Vilken idiot har ens beställt dessa suddgummin som är enskilt plastinpackade. Jo, det var ju jag. Nu var det ju inte så att jag aktivt valde suddgummin som var plastinpackade utan snarare att jag inte aktivt valde bort det. Tankarna började snurra. Vilka val gör vi och vilka val görs åt oss.  Fortsätt läsa Plast och förändra en vana →