Kategoriarkiv: Svenska

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Höga förväntningar, Naverlönnskolan, Svenska

Brevet till mig själv

elias
Psykologen och forskaren Angela Lee Duckworth undersöker vad som får vissa att lyckas bättre än andra i livet. Hon menar att det är förmågan att arbeta uthålligt mot ett långsiktigt mål som är framgångsfaktor nummer 1. Hon kallar förmågan ”to grit”, på svenska ungefär ”bita ihop och kämpa på”. Inom idrottsvärlden används ofta visualisering av målet inom mental träning, för att öka chanserna att prestera väl. Att detta gäller även inom skolans värld, visar en studie från 2001, som professor Joanna Giota gjort. Elever som strävar mot långsiktiga mål är generellt sett mer framgångsrika i skolan.

Det här är en övning där eleverna får fundera kring vem de är just nu och sedan skapa positiva, långsiktiga målbilder. Med mina nya mentorselever genomför jag övningen i slutet av deras första läsår på högstadiet. Under några lektioner reflekterar vi kring utveckling, drömmar och mål . Det hela resulterar sedan i ett brev, som varje elev skriver till sitt framtida jag. Ingen annan kommer att läsa brevet. Under tre år sparar jag breven, som sedan delas ut när vi närmar oss avslutningen i skolår 9.
Fortsätt läsa Brevet till mig själv →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Kyrkskolan, Ledarskap, NO, SO, Svenska

Ett pedagogiskt möte med Timperley

Helen Timperley är professor i pedagogik på pedagogiska fakulteten vid University of Auckland i Nya Zeeland.

Helen Timperley har ett perspektiv på professionellt lärande som är till för att motivera lärare vilket i sin tur ska ledda till stora förbättringar i elevers lärande, särskilt i traditionellt lågpresterande elevgrupper. Den största utmaningen är att alla lärare måste börja se det som en naturlig och vardaglig del av sitt arbete att ägna sig åt lärande och reflektion. Hur går det till?

Fortsätt läsa Ett pedagogiskt möte med Timperley →

Årskurs F-3, Klågerupskolan, Ledarskap, Svenska, Synligt lärande

Kollegialt lärande på Klågerupskolan åk 1-3

FullSizeRender-2
Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den  fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse.
Fortsätt läsa Kollegialt lärande på Klågerupskolan åk 1-3 →
Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Marbäcksskolan, Svenska, Synligt lärande

Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande

Jag inleder alla textsamtal med en löpeld i ringen för att alla elever direkt ska vara aktiva. Innan löpelden får eleverna diskutera parvis, kortskriva kring frågan jag ställt eller en kort tankepaus. Jag ställer öppna frågor som inte har ett “rätt” svar. Jag har använt “no-hands-up”, mini-whiteboards och kortskrivning för att alla elever ska fortsätta vara aktiva under samtalet. Jag tycker att jag skriver bra frågor, de inbjuder till samtal och diskussion. Men ändå får jag inte eleverna att samtala med varandra och bygga vidare på varandras resonemang i den utsträckning som jag önskar – förrän nu. På Skolverkets Läs-och skrivportal läste jag om eftertänksam dialog och det metodiska angreppssättet sokratiska samtal.

Fortsätt läsa Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande →

Gymnasie, Nils Fredriksson, Svenska, Synligt lärande, Vuxenutbildning

Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.

Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2. →