Den synen var det många av oss pedagoger som hade när vi startade upp ett av våra utvecklingsområden på Roslättsskolan. Om en elev kan skriva, läsa och göra sig förstådd behövs väl inte svenska som andraspråk (SVA)? Andra frågor som dök upp var vad innebär det egentligen när en elev läser enligt SVA och vilka kunskaper har vi pedagoger på skolan om ämnet SVA? Hur ändrar vi en kultur kring ett särskilt ämne på en skola?
Kategoriarkiv: Vuxenutbildning
Hur kan vi använda AI för att skapa meningsfull undervisning för eleverna
När det gäller att använda artificiell intelligens (A.I.) i undervisningen spelar läraren en central roll. Lärarens roll sträcker sig bortom att bara använda tekniken som ett verktyg. I detta blogginlägg kommer vi att utforska hur lärare kan aktivt arbeta med AI för att skapa en meningsfull undervisning för eleverna.
Läraren behöver ha en god förståelse för ämnet och planera undervisningen på ett sätt som integrerar AI på ett meningsfullt sätt. Det handlar om att identifiera vilka områden eller moment där AI kan vara till hjälp för eleverna. Läraren kan använda AI för att tillhandahålla extra information, ge svar på elevers frågor och skapa intressanta uppgifter. Genom att ha en klar plan kan läraren optimera användningen av tekniken för att stödja elevernas lärande. Fortsätt läsa Hur kan vi använda AI för att skapa meningsfull undervisning för eleverna
Missad undervisning – ett närvarofrämjande arbete på NFU
I skolans värld använder vi oss av olika begrepp för att beskriva elevernas frånvaro. Det vanligaste är om frånvaron är giltig eller ogiltig, om eleven är sjuk eller skolkar. När frånvaron börjar påverka elevens kunskapsutveckling pratar vi om en problematisk frånvaro eller en oroväckande skolfrånvaro. Till syvende och sist handlar all frånvaro oavsett orsak, om att eleven missar undervisning.
Två dagars frånvaro per månad blir tjugo dagar på ett år. Det innebär att en gymnasieelev missar omkring tre månaders undervisning under sina tre år på gymnasiet. För grundskoletiden motsvarar det ett års frånvaro eller ett års missad undervisning (Gren Landell, 2018). Fortsätt läsa Missad undervisning – ett närvarofrämjande arbete på NFU
När texten engagerar
Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum. Fortsätt läsa När texten engagerar
Du kan bara minnas det du har tänkt
men en stressad hjärna har svårt att minnas det den har tänkt
Man brukar prata om stress i två olika termer, positiv och negativ stress. Positiv stress är en medveten stress under en kortare tid och efteråt får man tid att återhämta sig. Kroppen sätts i beredskap och presterar på topp, så kallat prestationsfokus. Negativ stress är när man mår dåligt av stressen och underpresterar. En stressad hjärna fungerar inte optimalt, den kan få svårt att förstå instruktioner, lösa ett logiskt problem, svårt att ta fram information från långtidsminnet och har svårt att forma ny kunskap. I detta inlägg kommer jag att fokusera på den negativa stressen, vilket är den tredje delen i en serie inlägg som handlar om hur hjärnan påverkar inlärningen. Fortsätt läsa Du kan bara minnas det du har tänkt