Ett matteprov ses ofta som ett traditionellt summativt sätt att bedöma elevernas kunskaper. Som lärare vill man gärna att det skulle ha en formativ sida, att eleverna skulle använda det rättade provet till att få feedback, lära sig av misstagen och ta med sig de nya insikterna till nästa moment. Tyvärr är inte så lätt att få med eleverna när det gäller den saken. Det blir mest fokus på svart eller vitt, rätt eller fel. För att komma till rätta med det fick mina elever i årskurs 9 rätta Kims prov. Fortsätt läsa Kims matteprov – feedback på ett annorlunda sätt
Kategoriarkiv: Ålderskategori
Nu har de äldre eleverna också fått läskompisar
På Naverlönnskolan har vi ett bibliotek som heter duga! En häftig spiraltrappa förbinder två biblioteksvåningsplan, vars böcker badar i ljus som strålar in från ett ljusschakt. Mycket inbjudande! Här hittar man ibland våra bibliotekarier Lotta och Fouzieh, men de kan precis
likaväl vara ute i klassrummen och jobba med elever och lärare. Jag skulle vilja kalla Naverlönnskolan en läsfrämjande skola!
Fortsätt läsa Nu har de äldre eleverna också fått läskompisar
Tjat, tjat och lite tjat till!
Så har halva höstterminen gått och jag har på gott och ont börjat lära känna min etta. En brokig och trevlig klass med 25 elever. Det här med 25 elever går nog bara att konstatera att det är för många i en etta. Inte att man inte hinner med att undervisa för det går om man planerar därefter och forskning visar ju att klasstorleken inte är avgörande för resultatet, men att hinna med individen är svårt. Hur ska man hinna se alla 25 varje dag? Snart får jag plocka fram klasslistan och bocka av att jag pratat med alla mina elever varje dag. Mina tidigare klasser har legat mellan 27 och 18 elever och min erfarenhet har lärt mig att runt 20 är mer rimligt, i alla fall ur perspektivet att ”se” alla. Nu är det dock inte klasstorleken det ska handla om, utan tjat!
Vissa dagar har jag dessa veckor känt mig som den tjatigaste läraren i världen. Med tjat menar jag att säga samma sak om igen och till slut med ett ganska irriterat tonfall. Jag blir så trött på mig själv och undrar om inte mina elever blir det också? Jag vet ju att det inte fungerar, att jag bara borde luta mig tillbaka, följa min plan och ha tålamod. Jag tror lite ligger i att jag med de nya kursplanerna känner en större press att nå resultat och att jag därför snabbt vill nå arbetsro i klassen och få alla mina individer med på banan. Vi (jag i alla fall) pratar ofta om våra små elever som nyfikna och med glittrande ögon. Visst är det så till viss del, men sanningen är ju att vi hos vissa av våra små måste tända glittret för de är inte riktigt där ännu, skolmognad kallas det visst. Nåväl, jag och vi ska dit! Mina elever är indelade i familjegrupper, utifrån Barbro Goldingers tankar, och jag vet ju att om jag bara låter dessa grupper sköta sitt arbete så ökar barnens förmåga till ansvarstagande och att visa hänsyn. Fortsätt läsa Tjat, tjat och lite tjat till!
Tankar om läxor
Precis som många andra i vårt samhälle funderar jag just nu mycket på läxans vara eller icke vara. Min utgångspunkt är de studier om stress bland unga där stressen bl. a sägs beror på hur eleverna upplever sina uppgifter i skolan. Som lärare måste jag ta mitt ansvar och se över min undervisning och göra förändringar som förhoppningsvis kan minska denna upplevda stress. En stressfaktor kopplad till skolan och som unga nämner i intervjuer är just läxorna.
Ett annat perspektiv på läxan som jag också funderar mycket över är dess mening och mål. Rätt använd, finns det många bra sätt att ge läxa men även dessa läxor har sina baksidor. Fortsätt läsa Tankar om läxor
När målen blir viktiga för eleverna
Under hösten har jag haft förmånen att få undervisa en klass på Barn och fritidprogrammet. Jag har dem i en hundrapoängare som heter Ungdomskulturer. En väldigt rolig och allmänbildande kurs med mycket
utrymme för diskussioner. Då där är en historisk dimension på kursen, så har diskussionerna spänt över stora områden från hur det var att leva som dräng eller piga i det gamla bondesamhället via femtiotalets raggarkultur och hippierörelsen på sextiotalet, fram till dagens facebook-kultur och hur de sociala medierna påverkar ungdomar idag. Fortsätt läsa När målen blir viktiga för eleverna