Problemlösning med yngre elever

Av Jenny Hansson

Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik. Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.  Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.

Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?

Fortsätt läsa Problemlösning med yngre elever →

Share Button

Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Inom mig – Självkänsla är den grundläggande uppfattning vi har om oss själva. Den är djupt rotad inom oss. Den bild vi har av oss själva styr hur vi bland annat tacklar kommande utmaningar.

Jag med andra – När krabbor ska kokas i en gryta försöker de såklart att fly. Om en krabba är på väg att lyckas ta sig ur grytan drar de andra krabborna ner den. Fenomenet som kommer från Filippinerna kallas för krabbmentalitet och kan liknas med ett beteende som ibland kan förekomma med individer i grupp. Tro inte du är bättre än någon annan. Här får ingen avvika från normen. Känner ni igen det? Den svenska jantelagen i annan förklädnad.

Kombinera dessa två företeelser och du som lärare har en utmaning som sträcker sig långt förbi en mätning av kunskap som ska bedömas. Om jag har råd att under en kort period bortse från det centrala innehållet och kunskapskraven i mina ämnen kan jag då medvetet skapa högre motivation och mer ansvarstagande elever? Åtminstone under en kort period? Fortsätt läsa Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet →

Share Button

Klassrumsobservationer vilken reveny!

Under en termin har mitt arbetslag haft den stora förmånen att tillsammans med Jan Nilsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning samt författare, medverka i en enklare form av aktionsforskning.  Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik, men även på verksamheten i sin helhet. Aktionsforskningen består av olika delar, kollektiva och regelbundna möten där diskussionerna har en utgångspunkt från sin egen undervisning, dessutom reflektionsskrivande i form av dagbok samt observationer med fortlöpande dokumentation krävs. Datainsamlingen innefattar således en relation mellan tänkandet om undervisningen samt handlandet i praktiken.

Jan var i klassrummet och observerade oss ungefär en gång i veckan. I början var jag lite på min vakt, tänkte ganska ofta på att han satt längst ner i klassrummet och kritiskt granskade allt jag gjorde. Det påverkade mig och undervisningen eftersom allt dokumenterades och jag tänkte på allt jag sa. Efterhand som veckorna gick blev han mer som en blomma i tapeten och jag började uppträda mer ”vanligt”. Fortsätt läsa Klassrumsobservationer vilken reveny! →

Share Button

Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod

Den senaste tiden har olika former av kritik riktats mot Lågaffektivt bemötande (LAB). En proffesionell metod för bemötande och hantering av elever som utmanar skolan med ett problemskapande beteende. Kritiken har varit skarp och tagit en stor del av

skoldebatten, såväl på sociala medier, i tv och tidningsreportage men likväl i konferesenslokaler, kollegiala samtal och arbetsrum.  Det hänvisas till hårdare tag, kännbara konsekvenser och ”låt-gå-pedagogik”. Man förespråkar auktoritära metoder som straff och konsekvenser, metoder som vi vet ökar våldet och minskar elevernas möjligheter att nå målen. Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod →

Share Button

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Allt sedan Barbro Westlund utkom med sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2009) och jag började arbeta explicit med läsförståelsestrategier, har det varit ett av mina grundfundament i undervisningen. Vi stod handfallna med dalande resultat, större glapp mellan pojkar och flickor och problem med att våra elever inte kunde utveckla en högre läsförståelse. Det gav också konsekvenser i andra ämnen än svenska så klart. Vi behövde hitta nya vägar för att förbättra våra elevers läsförståelse. Vi arbetade då fortfarande efter Lpo94 och där stod inget om läsförståelsestrategier. Westlunds bok öppnade nya möjligheter till förändring genom en språkutvecklande undervisning, där modellering och explicit undervisning stod ut.
Fortsätt läsa Läsförståelse och undervisning om lässtrategier →

Share Button

Undervisning och lärande