Svedala kommun har som slogan för skolan som lyder “alla ska lyckas”. När man arbetar i en kommun med detta som mål gäller det att fundera över vad som krävs för a
tt lyckas.
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Under ytan
I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen
Fortsätt läsa Under ytan
Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3
Självständig läsning
Varje morgon smyger barnen in i klassrummet, hämtar sina lådböcker och har självständig läsning. Denna aktivitet har olika syften och bland annat är det ett sätt att få en lugn start av skoldagen samt att träna självständig läsning.
Den självständiga läsningen går till så att barnen går in tyst i klassrummet och sätter sig på sin plats och läser sin lådbok. Lådboken har de lånat i skolbiblioteket som vi har på andra sidan korridoren, bara några meter bort. När barnen läst färdigt sin bok fyller de i en bokrecension som de visar för mig innan de lånar ny bok. Recensionen samlas inklistrade i ett skrivhäfte, som barnen kan titta i för att se hur många böcker de faktiskt läst, som påminner dem om vilka böcker de läst, eller som de kan visa om man vill ge boktips till någon. Vid denna aktivitet väljer barnen själv vad de vill läsa. Det kan ibland medföra att vissa väljer för svåra böcker och att andra väljer för lätta böcker. Ibland kommer de själv på att de valt en nivå som inte passar dem och ibland hjälps vi åt att reflektera över nivån på texten. Läsningen flyter på som ”tyst” läsning, men när barnen hittar något intressant i sina böcker har de svårt att låta bli att dela med sig av sin upplevelse och visar bilder eller berättar tyst för någon av kompisarna vid bordet eller för mig, om sin upplevelse från boken. Vissa barn vill veta vad varje ord i boken betyder för att få ett sammanhang och ställer frågor om ords betydelse ofta, och andra skapar förståelse ändå. För bokslukande barn blir detta en meningsfull och givande aktivitet, men för de barn som på ett eller annat sätt tycker det är svårt att läsa, upplever den självständiga läsningen som jobbigare och tråkigare än andra. Fortsätt läsa Läsaktiviteter på olika sätt i åk 3
Läslogg, studieteknik, SO och en novis
Under de senaste lektionerna så har vi lärt oss om SO. Det har varit roligt. Vi har använt oss av drive som ett forum och har frågat varandra om jordens inre. Har gjort ett prov om jordens inre till Magnus som han var tvungen att göra. (elev)
Jag är lärare i svenska och engelska och i sanning finns så ofantligt mycket eleverna lär sig i skolan som jag inte har en aning om. Kanske är elever mer allmänbildade än vi vuxna. Åtminstone under en period i livet. Alla ska kunna så mycket som möjligt inom alla områden. Denna kunskap kan naturligtvis förmedlas på många olika sätt men elevens läsförmåga är på gott och ont en bärande del av elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Frågan är hur mycket vi lärare förstår kring elevernas förståelse när de möter nya arbetsområden. Har vi råd att göra antaganden och generalisera för att starta på samma ställe eller måste vi stanna upp och förstå var varje enskild elev befinner sig innan vi börjar? Med några få lektioner i veckan och ett massivt centralt innehåll… Hur går ekvationen ihop? Fortsätt läsa Läslogg, studieteknik, SO och en novis
Time Timern skapar trygghet och arbetsro
”Hur mycket tid är det kvar?”
Den frågan får vi ofta. Det är alltid viktigt att hålla koll på sin arbetstid. I våra fackföreningstidningar skrivs det mycket om det och det är viktigt för barnen också, men av andra anledningar kanske. Våra tidsbegrepp är ofta för abstrakta och i årskurs 1 kan många barn inte klockan än, eller har inte så god tidsuppfattning.
I mitt första blogginlägg för terminen vill jag slå ett slag för ”Time Timern”.
Förra läsåret i årskurs 1 hade jag en elev som ofta ställde den här frågan. Hen blev orolig på eftermiddagen och undrade när dagen var slut. För att göra eftermiddagslektionens längd mer begriplig och tydlig köpte jag en ”Time Timer” och satte framme vid tavlan.