Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Utmaningar i det professionella kollegiala lärandet

På Marbäcksskolan driver vi just nu ett utvecklingsarbete inspirerat av Helen Timperleys tankar om hur fortbildning för lärare bäst bör läggas upp för att ge resultat. Att först börja med att identifiera elevernas behov och sedan med det som utgångspunkt lägga upp det kollegiala lärandet med ny kunskap för att höja elevernas måluppfyllelse.  Vår resa för att få det kollegiala lärandet på vår skola att fungera har bara börjat, men i detta inlägg kommer jag att lyfta några av de utmaningar vi stött på i början.

Just nu hoppar vi inte på nya ideér, vi är upptagna och det kommer ta tid.

Fortsätt läsa Utmaningar i det professionella kollegiala lärandet →

Konsten att studera detaljer

Att få sina elever att studera, rita eller beskriva olika saker de upplever så detaljerat som möjligt kan ibland vara svårt. Elever tycker oftast om att arbeta med experiment men de har ofta svårt att förmedla vad de studerat och använda rätt begrepp när de ska dokumentera sina upplevelser.  Jag försöker få eleverna att utveckla och förbättra sina arbeten en extra gång och uppmuntrar dem att ta tid på sig för att bli nöjda. För en stor del av mina elever i årskurs tre är det inte lätt, det är bara att bli klar fort som möjligt, som gäller för många elever. Jag har under hösten arbetat med ett djur- och naturtema och verkligen försökt utmana eleverna att vara noggranna. En av arbetsuppgifterna som förvånade eleverna och fick dem att förstå att det inte var att bli klar först som var viktigt utan resultatet av deras arbete var viktigare, kommer jag att beskriva i det här inlägget.

Fortsätt läsa Konsten att studera detaljer →

Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Eller… Om jag vill förbättra, vad ska jag förändra?

En bloggares vecka

Först reflekterade jag ett tag kring vad jag gjort den senaste tiden och vad som kunde vara intressant att dela med sig av.

Sedan antecknade jag i min mobil när tankarna dök upp, fotade av lektionsanteckningar, diskuterade med min kollega och vände och vred på olika områden.

Därefter skrev jag en snabb kladd på datorn och summerade mina tankar.  

Till sist redigerade jag kladden, kompletterade med foton och publicerade inlägget på ”Förstelärare bloggar”. Då kände jag mig slutligen nöjd.

Hur undervisar ni era elever i att skriva en personligt återgivande text?

Fortsätt läsa Den återgivande genren höjde texternas kvalitet →

Lyckade grupparbeten

Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av  mindre bra grupparbeten som  ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen  av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.

Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt. Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och  förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. I vårt pågående arbetsområde människokroppen  arbetar eleverna med de inre organsystemen i expert och hemgrupper.
Fortsätt läsa Lyckade grupparbeten →

Att starta upp med en klass del 2: ”Samtal blir dialog blir lärande”

I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur elever behöver öva på samarbete och att detta inte är något vi kan ta för givet att de kan. När jag i somras läste ”Utmanande Dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse” av James Nottingham m.fl. blev det tydligt, tydligare än innan, att det samma kan sägas om elevers förmåga till dialog som ett redskap för att lära sig att just lära. De behöver öva på att föra en dialog och öva sig i att få goda tankevanor. James Nottingham beskriver dialogen som att det är samtal och undersökning. Att man i dialogen övar förmågan att formulera frågor och artikulera svar. Parallellt med att vi lade vår plan för hur vi ska arbeta när vi tar emot vår nya klass, fundera jag även på hur jag under år 1 ska arbeta för att utveckla mina elevers lärande genom att använda dialogen som redskap. Jag lade följande plan (som jag också har börjat arbeta efter): Fortsätt läsa Att starta upp med en klass del 2: ”Samtal blir dialog blir lärande” →