En inte helt ovanlig fråga i skolan som säkert ställs av olika anledningar:

• vill eleven ta en genväg i sin inlärning?
• vill eleven ta ansvar och säkerställa att viktiga delar ej missas?
• kanske tror eleven att det endast är kunskaper på provet som bedöms?

Oavsett scenario så är provet något som påverkar eleven mycket.

Bakgrund
Utifrån bland annat “elevhearings” har vi förstått att eleverna tycker att det är mycket prov i skolan. En åsikt de i någon mån också har belägg för om vi tittar i skolans provkalender, även om det självklart förekommer variationer mellan ämnen, årskurser och enskilda lärare.

Behöver vi minska antalet prov? Behöver provens syfte kopplat till lärande förtydligas? Kan vi bedöma elevers kunskaper på ett annat sätt? Hur påverkar prov elevers mående?

Inledning
På Naverlönnskolan är ett av våra mål:

“Att utveckla den allsidiga bedömningen inom undervisningen. I syfte att nå en mer likvärdig bedömning samt skapa bedömning som främjar elevers lärande.”

Även om målets innebörd är en central del av varje enskild lärares professionsutövande kan det vara relevant att under en avgränsad period arbeta mer fördjupat och systematiskt med det i syfte att möjliggöra kollegialt lärande och ökad undervisningskvalitet.

Vi i skolans utvecklingsgrupp undersökte personalens förväntningar på utvecklingsarbetet och utifrån dessa har vi varierat aktiviteterna mellan träffarna. Som stöd i vårt arbete har vi läst “Bedömningsformer för validitet” av Åsa Hirsh (2019).

Arbetet med att utveckla den allsidiga bedömningen är pågående men inledningsvis valde vi att lägga fokus på hur vi kan arbeta för att uppnå validitet i bedömningen då detta stämde bra överens med flera av personalens förväntningar. Att utgå från personalens förväntningar ser vi som en viktig bidragande faktor till ett ökat engagemang i det gemensamma arbetet.

I arbetet har vi använt oss av Hirshs (2019) modell “A-G-B modellen” illustrerad i bild 1.

Modellen i form av ett venndiagram illustrerar hur “avsedd läroplan”, “genomförd läroplan” och “bedömd läroplan” behöver harmoniera för att uppnå validitet i bedömningen.

Avsedd läroplan
“Den avsedda läroplanen” syftar på LGR 22 och hur vi förhåller oss till den. I arbetet med läroplanen har det varit viktigt för oss att individuellt tolka och sedan genom diskussion skapa en samsyn för att uppnå likvärdighet. Inom enheten har det bland annat visat sig att vi har olika syn på vad terminsbetyg är och hur dessa ska tillämpas.

Vi har även lagt fokus på att tolka värdeorden i läroplanen och undersöka vad som skiljer dem åt men också på att tolka andra uttryck ur läroplanen. Vad menas egentligen med “olika slags texter” som är ett exempel taget ur kursplanen för svenska?

Genomförd läroplan
I samtal om bedömning menar Hirsh (2019) att undervisningen får för lite fokus då vi lätt fastnar i vilka kunskaper som bedöms men inte fokuserar på hur eleverna ska uppnå dessa kunskaper.

En av personalens förväntningar på utvecklingsarbetet var sambedömning. För många är sambedömning synonymt med “samrättning”, det vill säga att två eller fler lärare gemensamt bedömer elevarbeten och värderar dessa utifrån sin tolkning av läroplan. Ur ett mer vidgat perspektiv handlar sambedömning även om samplanering där vi i förlängningen genom undervisning gör det möjligt för eleverna att nå målen.

Inom ämneskonstellationer har vi lagt mycket tid på att skapa områdesplaneringar med tydligt avstamp i ämnets syftestext. Vi har utmanats att undersöka hur en bedömning av elevens kunskaper utan prov skulle kunna se ut och även analyserat varandras planeringar utifrån bland annat syfte och lärandemål.

Bedömd läroplan
Något förenklat menar Hirsh (2019) att det finns tre olika lärartyper kopplat till bedömning. Dessa tre utgörs av den intuitiva läraren som utgår från ett helhetsintryck istället för dokumentation och syfte. Den andre lärartypen är betygssamlaren som utgår från ett summativt förhållningssätt och samlar “bevis” såsom provresultat till betygssättning. Tredje och sista lärartypen är den systematiska planeraren som med tydligt syfte planerar sin undervisning utifrån mål kopplat till bedömningar.

Då vi alla säkerligen har inslag, mer eller mindre, av alla tre typer har vi lagt fokus på att synliggöra dessa. Genom att analysera planeringar har vi försökt identifiera hur olika delar går att koppla till olika lärartyper och hur vi själva står i relation till de olika lärartyperna.

Avslutning
Provskrivningar kan vara en användbar metod för att mäta elevers kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Men fyller provet i sig ett eget syfte eller kan eleven visa sina kunskaper genom en annan metod?

Bland personalen på vår skola finns flera olika resonemang kring skriftliga prov som bedömningsform och varför de genomförs. Några lärare uttrycker att skriftligt prov är den lämpligaste bedömningsformen då resultatet är ett bevis som kan användas för att motivera ett omdöme för såväl elever som vårdnadshavare. Andra lärare menar att de inte behöver göra något skriftligt prov då de redan genom andra bedömningsformer har en god bild av elevernas kunskaper. I vissa fall görs prov på elevernas begäran då de efterfrågar den typen av summativ bedömning som en form av kunskapskontroll och i andra fall görs prov för att eleverna ska träna på provskrivning som metod i syfte att rustas för framtida studier.

För att främja ett prestigelöst förhållningssätt till förändring och ett positivt tankesätt kring utveckling av undervisning är ett citat vi ofta använder oss av på Naverlönnskolan: “Det är sällan fel på eleverna. Det är sällan fel på pedagogerna. Felet ligger nästan alltid i metoderna eller i hur de genomförs” (Urban Hansson, 2023).

Om eleverna inte klarar provet får de vanligen ett omprov, det vill säga mer tid för inläsning. Men erbjuder vi någon gång “omundervisning”?

Och om eleverna inte kan visa kunskaper vid provskrivning inom ett ämnesområde, ska då även nästa ämnesområde bedömas genom provskrivning?

Kanske är det istället så att vi behöver utveckla vår undervisning och se över val av metoder, samt hur dessa kan varieras, för en mer likvärdig bedömning och i förlängningen ett större lärande.

Frågor för diskussion
Hur använder ni prov för bedömning av en elevs kunskaper?
Hur gör ni för att säkerställa en allsidig och likvärdig bedömning?
Är det möjligt att ha en skola utan prov och hur skulle den se ut?
Hur vet man det man säger sig veta om en viss elevs kunskap?