Ett av våra prioriterade mål på Naverlönnskolan är:
-
all personal ska utveckla sin undervisning inom det egna ämnet med särskild fokus på läsförståelse
Läsförståelse
Läsförståelse är förmågan att förstå, tolka och analysera texter, vilket förbättrar kritiskt tänkande och språkliga färdigheter.
Genom att inkludera alla lärare och deras ämnen i arbetet med läsförståelse ges det möjlighet att skapa en rikare och mer varierad läsmiljö för eleverna. Då ökar elevernas möjlighet att få läsa olika typer av texter, allt från vetenskapliga artiklar inom fysiken till historiska dokument inom historia. Detta kan bredda deras perspektiv och göra dem bekanta med olika textstrukturer och språkbruk. Det medverkar även till att lästräningen inte blir en isolerad aktivitet som endast sker under språkundervisningen, utan en kontinuerlig process som stöds av alla lärare.
När elever ser att läsförståelse är relevant och användbar i alla ämnen kan det göra dem mer motiverade att förbättra sina läsfärdigheter. Förhoppningsvis inser de att en god läsförståelse hjälper dem att lyckas i alla delar av skolan.
Kognitiv aktivering
Kognitiv aktivering är ett begrepp inom pedagogik och psykologi som handlar om att stimulera elevers tänkande och förståelse genom att utmana dem intellektuellt.
Att arbeta med kognitiv aktivering inom läsförståelse innebär att man engagerar och utmanar elevernas tänkande på ett sätt som ökar deras förståelse för en text men även ökar deras förmåga att minnas innehållet. Kognitiv aktivering hjälper även eleverna att bli mer medvetna om textens struktur och innehåll, något som i sin tur påverkar läsförståelsen.
Det är viktigt att man ger eleverna möjlighet att aktivt bearbeta en text och inte bara vara passiva läsare eller lyssnare. Att man ser en text som ett medel att utveckla förmågor och att man undviker att trilla i fällan att en texts innehåll bara ska memoreras.
Om eleverna arbetar med texten innan, under och efter läsandet så aktiveras deras delaktighet i processen. Det kan göras med hjälp av uppgifter som kräver att de analyserar, kritiskt granskar och/eller löser problem kopplat till innehållet. Läraren behöver även uppmuntra eleverna att söka kopplingar mellan den nya informationen och det de redan vet samt att eleverna får möjlighet att ställa frågor om innehållet och strukturen och utforska olika perspektiv.
Att tänka på
Det är viktigt att man som lärare gör medvetna val för att stödja eleverna i deras läsning. Elever behöver träna på olika strategier för läsförståelse. På Naverlönnskolan har vi använt oss av Skolforskningsinstitutets systematiska översikt inom läsförståelse och undervisning om lässtrategier tillsammans med en mer didaktiskt handfast bok, Aktiv Läskraft av Barbro Westlund. Genom att blanda teoretiska inspel kopplat till didaktiskt prövande utvecklas samtliga ämneslärare i hur de kan stötta och träna eleverna i deras läsförståelse. Det är av stor vikt att alla lärare med ökad medvetenhet i sin undervisning tränar eleverna i olika lässtrategier. Här behöver vi att alla lärare oberoende av ämne är delaktiga så att eleverna kontinuerligt får möta olika textstrukturer och innehåll under skoldagen.
Det är viktigt att se till att undervisningen kring texterna är varierande för att upprätthålla elevernas intresse och engagemang. Tänk på att anpassa metoderna till elevgruppens nivå så att de upplever en utmaning, men inte så stor att de tappar självförtroendet inför uppgiften. Sist men inte minst att det är en stödjande och positiv miljö där eleverna känner att de vågar dela tankar och idéer. En miljö där misstag är okej och oliktänkande är välkommet. Allt för att främja och utveckla deras förmåga att resonera och kritiskt granska texter.
Metoder för kognitiv aktivering i läsinlärning
Några metoder som vi kan använda när eleverna bearbetar en text, oavsett ämne, är:
- Frågeställningar – öppna frågor där eleverna får fundera och reflektera över textens budskap.
- Förutsägelser – eleverna fundera kring vad de tror texten handlar om eller tar en paus i läsandet och låter dem resonera kring vad de tror kommer hända härnäst i texten.
- Sammanfattningar – eleverna får skriva eller göra muntliga sammanfattningar på texten.
- Kopplingar – eleverna söker efter kopplingar mellan texten och egna erfarenheter eller tidigare kunskaper.
- Diskussioner – ha till exempel bikupor där de får diskutera och dela sina tankar och idéer om det de läst.
- Visualisering – eleverna kan visualisera händelser texten med hjälp av bilder eller göra små scener.
Avslutande ord
Om vi lyckas med högre medvetenhet inom samtliga ämnen där kognitiv aktivering och vårt arbete med läsförståelse är i fokus, är vår skolas mål att detta kommer att hjälpa eleverna att bli mer engagerade och effektiva läsare. Det kommer leda till bättre läsförståelse, men förhoppningsvis även till att eleverna lyfter sig i flera ämnen samt att läsningen på fritiden ökar och därmed utvecklar eleverna en positiv relation till läsandet och lärandet.
Att diskutera:
- Hur undervisar ni för att träna elevernas läsförståelse?
- Vilka medvetna strategier använder ni i undervisningen för att stödja elevernas läsförståelse? Hur medvetandegör ni detta för era elever?
- Hur arbetar ni med kognitiv aktivering och hur förtrogna känner ni er med begreppet?
