Kategoriarkiv: Höga förväntningar

I Svedala kommun har vi en hög målsättningar och höga förväntningar på vår utbildning. Det är också viktigt att arbeta för likvärdighet och förtrogenhet med läroplan och kursplaner.
– bedömning och betyg, nationella prov, diagnos, screening,
– likvärdig bedömning et c
– att förbättra resultat
– särskilt stöd och extra anpassningar
– höga förväntningar och att se till att arbet​et under le​ktionerna är tankemässigt utmanande

Årskurs F-3, Höga förväntningar, Inkludering, Kyrkskolan, Matematik, Specialpedagogik, Svenska, Svenska A, Svenska som andraspråk, Synligt lärande

STL – kollegialt lärande- del 1

I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi  lärare när vi precis påbörjat arbetet?

Bakgrund

I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att  andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.

Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.

I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.

MEN… Fortsätt läsa STL – kollegialt lärande- del 1 →

Gymnasie, Höga förväntningar, Inkludering, Nils Fredriksson, Samhällskunskap

Motivation? Anti-plugg? Stress?

-Jag vill inte och jag tänker inte göra det! -Jag orkar inte! -Vet du inte att på det här programmet så kan vi inte läsa teoretiska saker? Detta är några av de kommentarer jag ibland har mött från elever. Jag har funderat en del på vad det beror på att elever säger så.

I ett av mina tidigare inlägg så diskuterade jag hur vår hjärna fungerade och att vi trots digital teknik och utveckling fortfarande har en hjärna som är anpassad för savannen. När vi ställs inför någon form av intryck så har hjärnan tre sätt att hantera det om intrycket bedöms som ett hot; fly, slåss eller ”spela död”.  Hjärnan vill dessutom helst hushålla med sin energi och inte ”slösa” den på ”onödiga” saker, därför är vi mer villiga att välja alternativet ”spela död”. Här tror jag att en del av förklaringen till elevers inställning att jag vill inte-attityd kommer in. Vi lärare översätter det gärna till att eleven har en bristande motivation och/eller inte vill lära sig. Men kan det vara så att elevens reaktion beror på att hen inte förstår vad hen ska göra? Eller att upplägget känns främmande och osäkert, otydliga förväntningar från lärare/skola eller något annat? Fortsätt läsa Motivation? Anti-plugg? Stress? →

Gymnasie, Höga förväntningar, Inkludering, Nils Fredriksson

Elevers motivation

I vår pedagogiska utvecklingsgrupp har vi under de senaste åren arbetat med att fortbilda oss om hjärnans kognitiva funktioner. Vi har arbetat med och spridit information om hur arbetsminne och långtidsminne fungerar, med syfte att förbättra undervisningen på vår skola. Utgångspunkten har varit vad forskningen säger om inlärning. Mycket har handlat om repetition och minnesstrategier men det har även handlat om sömn och sömnbrist och vad som händer i hjärnan när vi sover. Vi har föreläst på pedagogiska träffar och haft fortbildningsdagar för personalen kring detta tema. Fortsätt läsa Elevers motivation →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Höga förväntningar, Inkludering, Ledarskap

Så kan vi bygga bärande relationer

I min förra bloggtext skrev jag om hur viktiga relationer blivit i svensk grundskola och vilka faror och fallgropar jag tror att detta kan medföra. Nu fortsätter vi med hur goda skolrelationer kan byggas och hur de bör se ut.

Goda relationer mellan lärare och elev är inte en absolut förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är fullt möjligt att lära sig saker ändå. När du tittar på en instruktionsvideo på Youtube, läser facklitteratur eller går på en föreläsning, lär du dig nya saker utan att den som förmedlar kunskapen har skapat någon relation till dig. Så fungerar också de flesta elever. Relationer blir nödvändiga först när vi talar om elever som inte accepterar dig som ledare. Så länge de lyssnar och deltar utan att störa andra, kan du glatt undervisa på och relationerna som eventuellt växer fram, gör det som en konsekvens av undervisningssituationen. Men om de struntar i dina regler, arbetsvägrar eller stör undervisningen, och tillrättavisningar inte har någon effekt, kan relationsbyggande vara lösningen. Alltså: syftet med relationsskapande är att det ska leda till att eleven följer dig och deltar i din undervisning. I övrigt kan förstås relationer vara trevliga, men det får vi se som en bonus. Fortsätt läsa Så kan vi bygga bärande relationer →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Höga förväntningar, Ledarskap

Bärande relationer – men vart bär de hän?

Relationell pedagogik. Relationen först! Varför pratas det så mycket om relationer i svensk skola?

Goda relationer mellan lärare och elev ses idag som något mycket positivt. “Bärande relationer” omnämns ofta som en av de viktigaste förutsättningarna för lärande i klassrummet och förmåga till relationsskapande anses vara en viktig kompetens att besitta för en lärare. “Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och motivation. Det är därför en viktig del för arbetet med att främja studiero” kan man tex läsa på Skolverkets hemsida, och det betvivlar jag inte för en sekund. Jag skulle till och med vilja sträcka mig så långt som att säga att det svenska skolsystemet numera helt och hållet bygger på relationer. Detta är dock inte oproblematiskt. Jag ska i två bloggtexter ge min syn på relationer i klassrummet och hur dessa kan byggas på ett klokt och verkningsfullt sätt. Den första delen ska handla om de risker jag ser vid relationsbyggande.

Fortsätt läsa Bärande relationer – men vart bär de hän? →