Jag är enig med skollagen om att alla elever har rätt till att utmanas och utvecklas och när mina elever ville skapa sina egna kunskaper om en naturkatastrof, så blev det ett utmärkt tillfälle för mina elever. Eleverna ska presentera sina nya kunskaper för sina klasskamrater. I skapandet av sin kunskap får de träna sina källkritiska förmågor att kunna söka, välja och använda information från olika källor. De får även göra presentationer i Google Chrome, vilket de aldrig tidigare gjort. Min undervisning är i en konstruktivistisk anda med forskare som Piaget, som menade att barn lär sig genom att prova och att skapa sin egen kunskap. På detta sätt anser jag att eleverna utvecklas till självständiga samhällsmedborgare som rustas för en okänd framtid.
Etikettarkiv: Synliggöra lärandet
Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?
Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”. Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.
Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång. Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?
Att stämma upp i klassrummet
I början av förra terminen märkte jag av allt tydligare att en klass i engelska oftast stämdes upp av ett fåtal elever och medan dessa elever fick visa på sin muntliga förmåga om och om igen, satt många andra elever tysta utan minsta ansats att ta ton, oavsett om det var i mindre grupp eller i helklass. Efter att ha sonderat terrängen i klassen visade sig att anledningen till detta berodde på flera faktorer. Man var rädd för att säga fel, att språket inte räckte till, att man jämförde sig med andra elever eller en oro över hur andra elever skulle reagera. Det fanns alltså en viss otrygghet utifrån såväl ett individperspektiv, som ett klassperspektiv. Något behövdes göras! Fortsätt läsa Att stämma upp i klassrummet
Förstår eleverna målet med undervisningen?
Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit? Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.
Glöm inte bort de visuella inslagen!
Läromedelstexter innehåller ofta stora utmaningar för våra elever inte minst våra sva-elever, men det finns också resurser som de som läsare kan ta till och som vi som lärare måste lära dem att använda. Betydelsen i en läromedelstext skapas på olika plan både genom den skrivna texten och visuella representationer i form av valet av bilder och layout. Är läromedlet dessutom digitalt tillkommer ytterligare möjligheter vad gäller interaktivitet och hypertextualitet, dvs läsarens möjlighet att på olika sätt kommunicera sin reaktion och att förflytta sig mellan olika texter genom klickbara länkar och 
symboler. Att använda en texts multimodalitet, dvs de bilder, diagram, kartor och symbolspråk som finns där, är ytterst centralt i meningsskapandet. Ofta finns det dock en uppfattning bland såväl lärare som elever att det verbala språket är det viktiga och därav utnyttjas inte heller en texts multimodalitet som det stöd den borde vara. Forskning visar dessutom att elever i flertalet länder ofta ignorerar visualiseringar. De ser dem som dekorativa inslag i texterna och inte som meningsskapande delar av helheten. I Hong Kong däremot är eleverna betydligt mer medvetna och kan också tolka visualiseringarna i högre utsträckning, vilket är ett resultat av att visualiseringarna uppmärksammas och används mer systematiskt, såväl av lärare som elever. Eleverna har helt enkelt gjorts medvetna om de visuella uttryckens betydelse och hur de ska använda dem i sin läsning. Fortsätt läsa Glöm inte bort de visuella inslagen!