Jag har under hösten tagit emot nya ettor och det känns alltid som en spännande nystart med möjlighet att förändra och förbättra strukturer i undervisningen. Vi har under hösten arbetat med att Skriva faktatext med cirkelmodellen och jag funderade på hur jag skulle få eleverna att se vilken utveckling de gjort i sitt skrivande. Jag kan inte bara säga till mina elever att de har lärt sig mycket om igelkotten eller lärt sig att sätta punkt. De behöver se det med egna ögon och få möjlighet att jämföra sina texter för att själv sätta ord på sitt lärande och förstå det. Fortsätt läsa Synliggöra elevernas skrivutveckling
Etikettarkiv: Synliggöra lärandet
I en allt mer digital värld… (KU-dag om digital metodik)
Hur mycket kan egentligen en dator användas till i skolsammanhang? Om man har deltagit på ett Teachmeet är svaret: nästintill oändligt mycket. I samband med att jag började på Naverlönnskolan avlöste just dessa Teachmeets varandra, såväl regionala som lokala, och som lärare fick man en uppsjö av förslag och idéer på hur datorn/IKT kunde fylla en pedagogisk funktion i undervisningen. Efter några år utan dessa event, utan denna inspiration, blev det så dags att ta upp denna tråd igen i samband med årets första KU-dag. Syftet med dagen blev därför att stärka kollegiets digitala kompetens och visa på hur just datorn/iPads kan bli en naturlig del av vår undervisning, men även att få gemensamma referensramar där alla har en gemensam digital grund att stå på. Fortsätt läsa I en allt mer digital värld… (KU-dag om digital metodik)
Nordiska språk med ny inspiration
Jag har arbetat många år på mellanstadiet och arbetat med arbetsområdet ”Nordiska språk” med alla mina klasser. Varje gång känner jag mig lika osäker. Nu har jag en årskurs 5 och skulle ge mig på detta område igen. Denna gång inställd på att ge eleverna bättre kunskap och att göra området lustfyllt att arbeta med. Min kollega arbetade med Norden på So-lektionerna och jag ville att detta skulle hänga ihop. Jag läste kunskapskravet som lyder:
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
Sedan påbörjade jag min planering och upptäckte att Skolverket har gett ut en skrift som heter ”Grannspråk”. Den innehåller lektionsförslag i danska och norska. De flesta övningarna riktar sig till årskurs 4-9 men det finns även övningar för förskolan, årskurs 1-3 och gymnasieskolan. Efter att ha använt en del av övningarna och fått inspiration till min planering känner jag nu när jag har avslutat området att det blev mycket bättre än tidigare. Eleverna har verkligen lärt sig likheter och skillnader mellan språken och haft roligt under tiden.
Den återgivande genren höjde texternas kvalitet
Eller… Om jag vill förbättra, vad ska jag förändra?
En bloggares vecka
Först reflekterade jag ett tag kring vad jag gjort den senaste tiden och vad som kunde vara intressant att dela med sig av.
Sedan antecknade jag i min mobil när tankarna dök upp, fotade av lektionsanteckningar, diskuterade med min kollega och vände och vred på olika områden.
Därefter skrev jag en snabb kladd på datorn och summerade mina tankar.
Till sist redigerade jag kladden, kompletterade med foton och publicerade inlägget på ”Förstelärare bloggar”. Då kände jag mig slutligen nöjd.
Hur undervisar ni era elever i att skriva en personligt återgivande text?
Fortsätt läsa Den återgivande genren höjde texternas kvalitet
Aktiv elev – men effektiv?
Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.
Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.