Ett inbjudande klassrum – att fånga studieatmosfären

Vad har Seneca den yngre (ca 4 f Kr. – 65) gemensamt med Friedrich Georg Jünger (1898-1977)? Säkert en del eftersom båda var filosofer, poeter och författare men jag tänkte endast använda mig av deras tankeväckande ord för att skapa en inramning till detta blogginlägg.

Min första blogg handlade om arbetssätt kring en klass med elever som riskerar F i betyg, min andra blogg om mitt agerande som professionell lärare och denna gång tänkte jag anknyta till dem båda med tankar om vad jag och mitt klassrum ska utstråla.

Fortsätt läsa Ett inbjudande klassrum – att fånga studieatmosfären →

Share Button

Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena

IMG_2503Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare  få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya  sammanhang? I höstas var jag på en föreläsning av Agneta Isaksson”Begreppslig utveckling i de naturvetenskapliga ämnena”, där jag fick hämtat många idéer. I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala, som jag nu arbetar med i min undervisning. Fortsätt läsa Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena →

Share Button

Forska som lärare – intryck och avtryck

I mitt förra inlägg beskrev jag vad forskarskolan CSiS är för något och vad det innebär rent praktiskt att vara forskare och lärare. Den här gången tänkte jag skriva om några tankar som väckts utifrån begreppen validitet och reliabilitet samt berätta om en erfarenhet av att omsätta forskningsmetoder i miniformat i klassrummet. Det blir också en liten  avrapportering om hur min forskningsidé utvecklar sig.
Fortsätt läsa Forska som lärare – intryck och avtryck →

Share Button

Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser

Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.

En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser →

Share Button

Om att undervisa för framtiden – digital metodik och dess möjligheter

Den digitala tekniken i skolan innebär att lärare får möjlighet att använda fler pedagogiska redskap och att elever ges möjlighet att lära och visa sina kunskaper på ett mer flexibelt och mångsidigt sätt. Sandra Pilemalm förstelärare på Naverlönnskolan i Svedala skriver att om debatten kring digital teknik i skolan skulle handla om hur vi använder den bäst snarare än om hur vi ska begränsa den, skulle resultaten i svenska skola höjas. Fortsätt läsa Om att undervisa för framtiden – digital metodik och dess möjligheter →

Share Button

Undervisning och lärande