JANUARI. Måndag morgon i början av november. Utanför fönstret kan vinterns antågande börja skönjas. Frosten har lagt sig som ett
täcke över såväl mark och träd och allt är stilla förutom en sirlig pelare av rök som sakta stiger upp mot den molnfria himlen
någonstans i fjärran. Synen av detta är behaglig och ger en rogivande känsla i kroppen. När jag vänder mig om sitter en av mina klasser tysta, inväntande och redo att påbörja dagens lektion. Frosten utanför fönstret ligger kvar i sin stillhet, men i klassrummet och i mitt huvud är det allt annat än stilla. Vanligtvis skulle jag i detta skede ha en tydlig detaljplanering för de nästkommande 50 minuterna; det enda som finns i min hand idag är en uppsättning skönlitterära böcker – det är allt. Framförhållning, detaljstyrd planering har släppts taget om till fördel för något som i just denna stund är oklart. En lustig känsla! Fortsätt läsa Att våga släppa taget
Kollegiala reflektioner om språklig sårbarhet

Inför läsåret 16/17 inledde vi Naverlönnskolans förstelärare ett samarbete med Sätoftaskolan i Höörs kommun. I augusti besökte skolans lärare oss, då delgav vi dem delar av vårt BFL-arbete och de berättade för oss om sitt inkluderingsprojekt. Under uppstartsdagarna nu i januari var det Naverlönnskolans tur att besöka Sätoftaskolan och dagen handlade om språklig sårbarhet i skolan.
Här kommer jag att återge lite kort vad dagen handlade om samt bjuda på en sammanställning av vad vi lärare med olika bakgrund och erfarenhet kom fram till att vi redan har med oss i bagaget Fortsätt läsa Kollegiala reflektioner om språklig sårbarhet
Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang
En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för. Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.
Fortsätt läsa Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang
God jul och gott nytt 2017
Vår blogg firar snart tre år. 20 januari 2014 lades det första inlägget in. Sedan dess så har det skrivits 421 blogginlägg av våra förstelärare. Respektingivande!
Populära inlägg under 2016 har varit Joakim Nilssons ”Fonologisk träning gynnar läsinlärningen”, Stina Landéns ”Mental träning – en viktig del av lärprocessen” samt ”Tre enkla men viktiga regler” av Caroline Åkesson.
Två av våra förstelärare har varit med i UR:s Lärlabbet, dels Magnus Larsson i ”Eleven i centrum – Elevinflytande” samt Linda Sonesson i ”Läs och skrivutveckling – Text mer än bara skrift”
Tjugohundrasexton i siffror:
32 förstelärare
185 inlägg
450 000 besökare
971 registrerade prenumeranter
från 183 kommuner (+ en i Finland)
Text + tanke + samtal = sant
Jag läser mycket skönlitteratur med mina elever. Naturligtvis gör jag det för att eleverna ska få träna sin läsförståelse men skönlitteratur erbjuder så mycket mer. Det är en källa till tankar och känslor och som lärare kan man dra nytta av skönlitteraturen för att ge eleverna möjlighet att möta och samtala om svåra existentiella frågor. Skönlitteratur är också en källa till kunskap om t ex historiska händelser och insikt i samhällsfrågor.
Under hösten har jag genomfört två läsprojekt som båda baseras på skönlitteratur. Utifrån de lästa texterna har eleverna formulerat tankar som varit underlag för samtal. Båda läsprojekten utgick alltså från samma metod: text, tanke, samtal men jag organiserade dem på olika sätt. Här berättar jag om dessa projekt och resonerar om fördelar och nackdelar utifrån mina erfarenheter.

