Under luppen – att lära av och i sin egen vardag

Helt plötsligt blir jag medveten om varje liten detalj i min undervisning. Kroppsspråk, hur jag talar, vad jag säger och när jag säger det? Jag reflekterar över större frågor såsom hur och varför jag väljer de aktiviteter som jag väljer och mindre såsom hur jag använder whiteboarden och om det  jag skriver och säger blir tydligt för eleverna? Hänger de med i mina tankegångar eller finns osynliga hinder som jag inte är medveten om?  Frågor som jag ständigt formulerar i mitt huvud och utvärderar under arbetets gång men alltför sällan ställer högt eller samtalar med någon kring. Fortsätt läsa Under luppen – att lära av och i sin egen vardag →

Share Button

Glöm inte bort de visuella inslagen!

Läromedelstexter innehåller ofta stora utmaningar för våra elever inte minst våra sva-elever, men det finns också resurser som de som läsare kan ta till och som vi som lärare måste lära dem att använda. Betydelsen i en läromedelstext  skapas på olika plan både genom den skrivna texten och visuella representationer i form av valet av bilder och layout. Är läromedlet dessutom digitalt tillkommer ytterligare möjligheter vad gäller interaktivitet och hypertextualitet, dvs läsarens möjlighet att på olika sätt kommunicera sin reaktion och att förflytta sig mellan olika texter genom klickbara länkar och symboler. Att använda en texts multimodalitet, dvs de bilder, diagram, kartor och symbolspråk som finns där, är ytterst centralt i meningsskapandet. Ofta finns det dock en uppfattning bland såväl lärare som elever att det verbala språket är det viktiga och därav utnyttjas inte heller en texts multimodalitet som det stöd den borde vara. Forskning visar dessutom att elever i flertalet länder ofta ignorerar visualiseringar. De ser dem som dekorativa inslag i texterna och inte som meningsskapande delar av helheten. I Hong Kong däremot är eleverna betydligt mer medvetna och kan också tolka visualiseringarna i högre utsträckning, vilket är ett resultat av att visualiseringarna uppmärksammas och används mer systematiskt, såväl av lärare som elever. Eleverna har helt enkelt gjorts medvetna om de visuella uttryckens betydelse och hur de ska använda dem i sin läsning. Fortsätt läsa Glöm inte bort de visuella inslagen! →

Share Button

Bedömningsmatris stärker elevernas prestationer

Elever mår bra av att veta vad som förväntas av dem, det minskar deras oro och de blir tryggare med uppgifter de ska utföra. För mig som lärare  behöver jag verktyg som underlättar återkopplingsprocessen till mina elever. Jag behöver ibland låta mina elever  göra skriftliga tester där kopplingen till de kunskapskrav jag ska bedöma är tydligt, så att jag kan bedöma mina elever ännu mer rättvist.  När mina elever gör enskilda skriftliga prov använder jag en bedömningsmatris för att eleverna ska se vad som krävs samt underlätta återkopplingen för mig själv.

Fortsätt läsa Bedömningsmatris stärker elevernas prestationer →

Share Button

Öppna dörren till litteraturens värld!

Jag har alltid gillat att läsa. Mina läsvanor har gått lite upp och ner i perioder (ner under studietiden, upp under föräldraledighet, tex) men intresset och viljan att läsa skönlitteratur, lyssna på ljudböcker, diskutera böcker med andra, se författarintervjuer på tv och läsa bokrecensioner har alltid funnits. Detta intresse låg också delvis till grund för mitt beslut att utbilda mig till lärare. Jag drömde om att få smitta barn och ungdomar med mitt litteraturintresse och göra läsande personer av dem.

Fortsätt läsa Öppna dörren till litteraturens värld! →

Share Button

Lågaffektivt bemötande – När och varför

Att vissa elever i skolan kräver ett extra bra bemötande för att inte hamna i bråk och/eller problemskapande beteende är inget nytt. Men varför kan ”vissa” elever lättare och på ett mer adekvat sätt hantera alla de sociala, inlärningsmässiga och beteendemässiga krav som ställs på dem i skolan? – Jo, enligt forskningen för att de kan. De har de färdigheter som krävs för att göra det.

Kids who can behave, will behave. (Greene)

Barn som kan uppföra sig gör det. Det är en grundläggande människosyn som forskare menar bör ta bort elaka motiv, negativ vilja och mycket annat ödeläggande ur våra relationer med elever som har ett problemskapande beteende. Det är också ett grundläggande fundament i mitt arbete som lärare och en stående utgångspunkt i detta likväl som i övriga av mina tidigare inlägg (läs här) där jag framhåller utvalda delar av  Bo Heljskov Elvéns och Ross W. Greenes tankar och studier kring barn som bråkar och/eller har ett utmanande beteende i skolan. Betänkt ”utvalda delar” för vidare förståelse, helhetsgrepp och kunskap hänvisar jag dock till deras hela studier och litteratur vilka jag refererar till i slutet av detta inlägg.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – När och varför →

Share Button

Undervisning och lärande