Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Speed-dating som redovisningsform

Hur kan jag få eleverna att slappna av när det är dags för muntlig redovisning i engelska eller tyska? Hur ska alla i klassrummet få en möjlighet att prestera sitt allra bästa? Dessa två frågor dök för ett par år sedan upp i mitt huvud och jag har sedan dess använt mig av flera olika metoder för att ta bort den värsta pressen som många känner inför en muntlig presentation. Fortsätt läsa Speed-dating som redovisningsform →

Att arbeta med hållbar utveckling

Läroplanen tar på ett flertal punkter upp vikten av att arbeta mot hållbar utveckling.  I både SO som NO finns formuleringar i såväl syfte, centralt innehåll och kunskapskrav där det på olika sätt tas upp miljöaspekter och hållbar utveckling. För mig är detta område ett av de viktigaste vi har att arbeta med.  Därför tycker jag det är viktigt att börja tidigt och låta det ta stort utrymme. Vi började i min etta redan i höstas att arbeta med ett tema som vi kallar ”Skräpets väg”. tavlanFörra veckan var vi färdiga med en tavla med samma namn. Detta var (nästan) slutet på temat, men bara början på våra elevers arbete med och kring hållbar utveckling. Detta tema har handlat om att lägga en grund för arbetet med och mot hållbar utveckling, så att vi succesivt kan gå från konkret till abstrakt. Fortsätt läsa Att arbeta med hållbar utveckling →

Vilka normer råder på mina matematiklektioner?

Under höstterminen ville vi på ett medvetet sätt arbeta för att etablera ett didaktiskt kontrakt på våra mattelektioner. Jag och några kollegor är inne på andra året av mattelyftet vilket genomsyrar mycket av min undervisning och det är från mattelyftet jag har hämtat begreppet Det didaktiska kontraktet. Det handlar om vilka sociomatematiska normer som råder på våra lektioner och vilken inverkan det har på elevernas lärande.

Fortsätt läsa Vilka normer råder på mina matematiklektioner? →

Fruktsallad som undervisningsmetod?

God undervisning för mig är när det är driv i lektionen. Det ska inte bara var jag som pratar. Det ska inte vara jag som lär ut och de som tar emot. Jag vill leda lärandet, men inte enbart vara en förmedlare av kunskap. Jag arbetar mycket när jag tar emot en ny grupp med att skapa ett klimat där vi lär tillsammans och där det är tillåtet att vara i “lärandet”. Det låter självklart att vi är i skolan för att lära, men många elever ger uttryck för att de tror att vi är i skolan för att bevisa att vi kan. Från att tidigare bara undervisat på mellanstadiet undervisar jag nu både på mellanstadiet och högstadiet. Det är mycket som skiljer och vi har mycket att lära från varandra. Jag blir än mer medveten om att undervisa hållbart. Med det menar jag att ge modeller som fungerar hela vägen och förbereder eleverna för nästa steg. På högstadiet får jag ofta frågan i undervisningssituationer “går det här på betyget?” Flera elever uttrycker nästan ovilja att testa svårare/utmanande/nya saker av rädsla för att misslyckas och få sämre betyg. Det är främmande tankesätt för mig och det går trögare än vanligt att få eleverna att släppa garden och våga ge sig ut på okända marker. Det blir min utmaning.

Fortsätt läsa Fruktsallad som undervisningsmetod? →