Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Klågerupskolan, Svenska, Synligt lärande

Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta

”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”.  Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande.

Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Att explicit undervisa om olika texttyper och hur de är uppbyggda är den del av genrepedagogiken. Genre är här lika med texttyp och inte bokgenre, som man kanske annars tänker på. När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen.

När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.
När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.

 

Fortsätt läsa Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta →

Årskurs 7-9, Naverlönnskolan, Synligt lärande, Teknik

Får man fuska?

Sedan en tid tillbaka har mina klasser tenderat att växa i elevantal och i och med det upplever jag att jag oftare känner jag mig stressad och otillräcklig.  Jag har funderat lite kring hur jag kan anpassa min undervisning till dessa nya behov som uppstår. Vad är det jag behöver förändra i mitt klassrum? Hur skapar jag ett klassrum där eleverna arbetar aktivt och tar hjälp och stöd i varandra för att ta sig framåt? Hur kan jag frigöra tid till att lägga på de elever som behöver utan att känna mig stressad? Fortsätt läsa Får man fuska? →

Gymnasie, Nils Fredriksson, Svenska, Svenska som andraspråk, Synligt lärande

Att tala inför andra – på riktigt

Att stå inför sin klass och hålla ett förberett tal kan kännas ovant och konstlat för många elever ”Ofta jag kommer stå sådär och snacka inför folk sen när jag jobbar?!” Som gymnasielärare arbetar jag ofta med infärgning av den valda studieinriktningen. Att synliggöra förmågor och koppla dem till det kommande yrkeslivet är bland annat viktigt för att öka elevers motivation för skolarbetet. I projektet ”Bokprat” arbetar jag och min kollega Åse Kerr (yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet) med verkliga mottagare och tydliga stödstrukturer för att motverka talängslan och höja elevernas prestationer.

Fortsätt läsa Att tala inför andra – på riktigt →

Geografi, Gymnasie, Historia, Inkludering, Nils Fredriksson, Religionskunskap, Samhällskunskap, Synligt lärande

Lärande diskussioner

Ibland måste man som lärare släppa sin lektionsplanering och hoppa på en diskussion när den uppstår spontant bland eleverna. Om diskussionsämnet går att koppla till kursmålen, är detta kanske det mest synliga lärandet som står att finna. Dels är det motivationsskapande för eleverna, då diskussionen uppstår ur något som redan engagerar dem och dels tvingar diskussionen i sig eleverna att hålla engagemanget uppe så länge diskussionen pågår. Det blir direkt kamratrespons som genererar fortsatt tänkande. Eleverna blir direkt bemötta av personer som är viktiga för dem och det bemötandet genererar nytänkande och vässande av argument. Lärandenivån i klassrummet ökar så påtagligt att det nästan går att ta på den. Eleverna blir direkt delaktiga i undervisningen och elevinflytandet blir på så sätt tydligt och verkligt. Fortsätt läsa Lärande diskussioner →

Årskurs 7-9, Biologi, Fysik, Kemi, Klågerupskolan, NO, Synligt lärande

Att skapa mottagare till elevernas arbete

Det finns många exempel på hur elevers skrivande får en skjuts av att det finns en verklig mottagare för deras texter. Det gäller inte bara skrivande, Dan Åkerlund har till exempel skrivit om hur elever kommunicerar sitt skolarbete via bloggar och Skype. Även i NO går det utmärkt att låta skrivuppgifter och laborationsrapporter få en mottagare, både verkliga och fiktiva. Resultatet blir att elevernas motivation höjs. Det innebär också att deras kunnande vidgas då de måste anpassa sina redovisningar när det gäller urval av innehåll, språk, begrepp och form. Eleven ges en möjlighet att träna förmågan att kommunicera naturvetenskap  och läraren får bedömningsunderlag som visar hur eleverna kan ”skapa … texter och andra framställningar med … anpassning till syfte och målgrupp” (ur kunskapskraven NO, LGR11). Mottagaren kan vara en kompis, någon utomstående eller helt påhittad och här följer tre enkla exempel från min egen undervisning.
Fortsätt läsa Att skapa mottagare till elevernas arbete →