Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I höstas var jag på en föreläsning av Agneta Isaksson”Begreppslig utveckling i de naturvetenskapliga ämnena”, där jag fick hämtat många idéer. I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala, som jag nu arbetar med i min undervisning. Fortsätt läsa Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser
Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.
En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser
Om att undervisa för framtiden – digital metodik och dess möjligheter
Den digitala tekniken i skolan innebär att lärare får möjlighet att använda fler pedagogiska redskap och att elever ges möjlighet att lära och visa sina kunskaper på ett mer flexibelt och mångsidigt sätt. Sandra Pilemalm förstelärare på Naverlönnskolan i Svedala skriver att om debatten kring digital teknik i skolan skulle handla om hur vi använder den bäst snarare än om hur vi ska begränsa den, skulle resultaten i svenska skola höjas. Fortsätt läsa Om att undervisa för framtiden – digital metodik och dess möjligheter
VÖL-schema som stöd för att synliggöra lärandet
I Svedala kommuns skolor pågår utveckling av arbetet med att synliggöra elevernas lärande. Det finns många olika metoder för detta och i min årskurs 3 provar jag mig nu fram med några av dessa. En av metoderna är VÖL-schema, och efter att ha använt det vid några tillfällen, har både jag och barnen i klassen kommit att uppskatta metoden. Fortsätt läsa VÖL-schema som stöd för att synliggöra lärandet
Skriftlig produktion i pipeline
Hur kan vi i ämnet engelska jobba med att utveckla förmågan i skriftlig produktion och samtidigt få in grammatikundervisning i praktiken, direkt riktat till den enskilda individen? Hur får vi våra elever att våga, att lyckas, att utvecklas, att nå högre i kvalitet när de skriver? Fortsätt läsa Skriftlig produktion i pipeline