Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Marbäcksskolan, Svenska, Synligt lärande

Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande

Jag inleder alla textsamtal med en löpeld i ringen för att alla elever direkt ska vara aktiva. Innan löpelden får eleverna diskutera parvis, kortskriva kring frågan jag ställt eller en kort tankepaus. Jag ställer öppna frågor som inte har ett “rätt” svar. Jag har använt “no-hands-up”, mini-whiteboards och kortskrivning för att alla elever ska fortsätta vara aktiva under samtalet. Jag tycker att jag skriver bra frågor, de inbjuder till samtal och diskussion. Men ändå får jag inte eleverna att samtala med varandra och bygga vidare på varandras resonemang i den utsträckning som jag önskar – förrän nu. På Skolverkets Läs-och skrivportal läste jag om eftertänksam dialog och det metodiska angreppssättet sokratiska samtal.

Fortsätt läsa Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande →

Årskurs 4-6, Inkludering, Klågerupskolan, NO, Synligt lärande, Teknik

Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp?

Att få besöka lärarkollegor är mycket lärorikt. En sak jag har lärt mig efter ett sådant besök hos Hanna Claesson är att dela ett lektionsplaneringsdokumnet med eleverna. Jag ser det som en extra anpassning för eleverna. Fördelarna med att dela lektionsplaneringarna med eleverna är så klart många. Jag sorterar mitt i veckor, med det nyaste överst. Eftersom jag lägger in planeringen före lektionen kan eleverna gå in och läsa innan lektionen vad vi ska arbeta med. Då kan de som vill/behöver det förbereda sig innan lektionen. I början var det bara några få elever som var inne och läste innan lektionen, men efter hand märkte jag att fler och fler redan visste vad lektionen skulle handla om. Fortsätt läsa Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp? →

Gymnasie, Nils Fredriksson, Svenska, Synligt lärande, Vuxenutbildning

Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.

Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2. →

Årskurs 4-6, Kyrkskolan, NO, Svenska, Synligt lärande

Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik

Jag är ny på jobbet, både i Svedala kommun och som förstelärare. Jag har tidigare tittat på denna förstelärarblogg när jag arbetat i andra kommuner så att själv vara författare här nu är både ärofyllt men samtidigt en stor utmaning. Innan jag kom till Svedala fick jag höra att Svedala kommun är en kommun som ligger långt fram i skol– och pedagogiska frågor och då är det klart att jag funderar över vad jag kan jag bidra med till denna blogg?

Fortsätt läsa Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Marbäcksskolan, NO, Svenska, Synligt lärande

Grodyngel och språkutveckling

Många av mina elever som jag haft under åren som lärare har under månaderna april, maj varit med om en spännande observation i NO. Jag tar med grodrom till skolan. Vi behåller och tar hand om våra små djur och ser hur de utvecklas i några månader för att sedan släppa ut dem i sin naturliga miljö igen. Jag uppmanar mina elever att bli vetenskapsmän och studera och reflektera över vad de ser, ställa frågor och söka svar på sina frågor. Det är alltid ett stort engagemang bland mina elever och det språkas mycket kring vad som händer och sker i akvariet. I detta språkande kan alla elever vara med och utveckla sitt språk och sina kunskaper. Alla är engagerade, även de som inte talar så ofta eller befinner sig i svårigheter lyfts fram vid detta arbete.

Fortsätt läsa Grodyngel och språkutveckling →