Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa! Fortsätt läsa Arbeta med lässtrategier och äldre elever
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Ett dialogiskt och flerstämmigt klassrum eller läraren tillbaka till katedern?
Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men vi behöver ibland reflektera över hur det ser ut i våra klassrum och vad vi tror att barnen kommer att behöva i framtidens samhälle. Hur förbereder vi våra unga att bli goda talare, debattörer, konfliktlösare, ståuppkomiker, pedagoger, psykologer och alla andra områden där förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift är viktig? Jag tänker att vi behöver ge barnen utrymme och tid att praktiskt öva kommunikation under sina nio år i grundskolan.
Interaktionsmodellen EPA
Fortsätt läsa Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Att hålla en IUP levande…
Så har det gått ca två månader sen utvecklingssamtalen och elevernas IUP har som fysisk företeelse fallit i glömska, i alla fall hos eleverna. Ska man diskutera deras IUP med dem, får man börja med att visa papperet och säga ”minns du den här?” Mina elever är 7-8 år gamla, har sett sin IUP en gång och jag måste erkänna att jag nog inte fick alla mina elever att till fullo förstå innebörden och syftet med detta papper. Nu är ju egentligen inte själva papperet intressant, det är innehållet i det som är viktigt. Ändå är detta ett problem jag brottats med sedan jag började skriva IUP för ett antal år sedan – hur håller man innehållet i en IUP levande? Fortsätt läsa Att hålla en IUP levande…
Att arbeta med faktatexter
När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. När det var dags att skriva faktatexter igen i årskurs 2 introducerade jag VÖL-strategin med förhoppningen att eleverna genom att utgå från sina förkunskaper skulle äga sin kunskap och text bättre.
ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter
Cirkelmodellen, att arbeta tillsammans för att gemensamt lära och sedan få prova mer självständigt är utvecklande för alla, både de elever kom kommit långt och de som behöver stöd i sitt skrivande. Digitaliseringen av skrivandet påverkar textproduktionen och elevernas texter. Ipaden underlättar skrivandet rent fysiskt men det leder också till att antalet texter som eleverna producerar och är stolta över ökar i jämförelse med elever som i sin läs- och skrivutveckling endast använder penna som skrivverktyg. Texterna blir inte bara fler de blir längre, mer innehållsrika och till viss del mer korrekta. Jag ska beskriva vår resa mot faktatexter.
Fortsätt läsa ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter