Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Gymnasie, Inkludering, Ledarskap, Nils Fredriksson, Synligt lärande, Vuxenutbildning

Varför digitala verktyg?

Idag är digitala verktyg en självklar del av skolan, eller? Det finns fortfarande en del skepticism till att det ska användas mer skärm i skolan. Vi har en diskussion i samhället om skärmtidens vara eller inte vara. Den diskussionen tänker jag inte lyfta här utan mer varför vi ska använda digitala verktyg i skolan.

Idag finns det en mängd olika verktyg som går att använda i skolan. Det största argumentet för de flesta tillverkare är att det sparar tid för lärare och elev. För att få en uppfattning om hur många företag det finns kan jag nämna att till årets BETT är över 500 utställare anmälda. Fortsätt läsa Varför digitala verktyg? →

Årskurs 4-6, Fysik, Klågerupskolan, Synligt lärande

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder.  Fortsätt läsa Kunskap är att veta, kunna och förstå →

Årskurs 4-6, Årskurs F-3, Baraskolan, Inkludering, Ledarskap, Matematik, Synligt lärande

Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Bilden visar exempel på huvudräkningsexempel skrivet på whitboardtavla.I det här blogginlägget kommer du att få läsa om hur jag under en matematiklektion i årskurs 2, arbetar i klassrummet, för att skapa intresse och tilltron till elevens förmåga att använda huvudräkningsstrategier genom differentierad undervisning. Min förhoppning är att du som läser detta, ska bli inspirerad men också reflektera över hur du gör i ditt klassrum för att nå de långsiktiga målen. Kanske är detta inte något nytt, men det är också nyttigt med igenkänning och bekräftelse i det man gör.

Syftet med lektionen är att ge exempel på hur man i ett klassrum kan hjälpa eleverna att utveckla sin tilltro till sitt eget lärande och ett intresse för matematik, med hjälp av differentierad undervisning. Målet med lektionen är att skapa så goda förutsättningar som möjligt, för att nå de långsiktiga målen i matematik. Fortsätt läsa Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen →

Gymnasie, Höga förväntningar, Inkludering, Nils Fredriksson, Synligt lärande, Vuxenutbildning

Vikten av en fungerande lärplattform för elever

Gymnasiet ska förbereda oss för högskola/universitet och de använder till viss mån Canvas. Det ger oss en bättre grund att förstå programmet och kan göra det lättare i framtida studier. /Elev årskurs 3 samhällsvetenskapliga programmet

När vi införde en ny plattform var en del elever skeptiska, hur skulle detta hjälpa dem i utbildningen och att nå sina mål? Vad är det för fel på den vi har? Vid en första anblick så gör det kanske inte det, men om vi ser vad som tar energi av eleverna, hur våra hjärnor fungerar och vad som hjälper eleverna kanske det klarnar lite mer. Fortsätt läsa Vikten av en fungerande lärplattform för elever →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Årskurs F-3, Mind the gap, Synligt lärande

Koll på Alla elever

I början av terminen fick vi uppgift av skolledning att sätta upp personliga åtagande. Det är tre enkla frågor som får mig att se mig själv i spegeln och reflektera över min roll som lärare.

  • Vad behöver jag göra i min undervisning / mitt arbete för att fler elever ska nå minst E nivå kommande läsår?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla / förbättra / bibehålla relationerna med eleverna?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla kommunikationen och samarbetet med mina kollegor så att fler elever kan lyckas?

Jag ser mig själv som en engagerad lärare där jag har stort fokus att få alla elever att lyckas, men när jag tittar på måluppfyllelsen på skolan, då räcker inte detta, jag måste göra något mer.

Ett av åtaganden som jag kom fram till är att jag ska skapa möjligheter för eleverna att få tätar återkopplingar om hur det går i skolan och hur de utvecklats. Fortsätt läsa Koll på Alla elever →