Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Du vill att vi ska lyckas!

“Du VILL att vi ska lyckas”. Den kommentaren fick jag av en av mina elever i årskurs fem. Först reflekterade jag inte så mycket  över vad eleven sa, men när jag sedan tänkte efter så förstod jag vad hon menade. Eller gjorde jag det? Menade hon att jag hjälpte dem för mycket för att de skulle lyckas eller menade hon att jag gav dem förutsättningar att lyckas. Är det någon skillnad på det förresten? Kan vi hjälpa eleverna för mycket? 

Läxförhör inför prov

Det var när vi arbetade med meteorologi och jag hade gett eleverna ett läxförhör veckan innan ett prov skulle genomföras. Läxförhöret innehöll frågor från sju av de totalt tio sidorna i läroboken som behandlade meteorologi. Eleverna gjorde läxförhöret i det digitala provverktyget Exam och det bestod av frågor av olika svårighetsgrad. Det var uppdelat i tre delar. Det började med “para ihop uppgifter” där sex olika begrepp skulle paras ihop med rätt förklaring. Den andra delen innehöll frågor där man skulle svara med ett ord eller en mening och läxförhöret avslutades med frågor där man skulle utveckla svaren och använda relevanta och ändamålsenliga begrepp.  Fortsätt läsa Du vill att vi ska lyckas! →

Den fantastiska fusklappen!

Som undervisande lärare i NO behandlar jag och eleverna varje termin flera olika ämnesområden som innehåller mycket fakta, samt olika modeller och teorier, som kräver att de förstår en stor mängd begrepp och specifika ämnesord. Inför varje nytt ämnesområde får eleverna därför en begreppslista att ha som stöd. Både för att enklare hänga med i undervisningen men även som en checklista för att enklare kunna öva inför ett avslutande prov. Som exempel har jag nyligen avslutat ett arbetsområde om evolutionsteorin med mina sexor där deras begreppslista blev ganska diger med över tjugo begrepp, till exempel cell, cellkärna, DNA, gener, arv, naturligt urval, selektion, variation, konkurrens, mutationer, arter och raser. När eleverna i uppstarten får se en lång lista med för dem obegripliga och svåruttalade ord kommer det inte sällan en och annan protest. Denna förväntade och kanske i viss mån rimliga reaktion bemöter jag sedan med följande argument. Jag vet att det är många begrepp att lära sig så därför får ni använda en fusklapp på provet!

Fortsätt läsa Den fantastiska fusklappen! →

Vi knyter ihop säcken

Att skapa lärandesammanhang där eleverna kan dra nytta av sina tidigare kunskaper in i ett nytt arbetsområde anser jag vara en byggstenarna för en lyckad undervisning. Ibland sker detta planerat och ibland spontant genom att eleverna upptäcker egna sammanhang. I detta blogginlägg kommer jag berätta om en situation i klassrummet där eleverna upptäckte hur olika område hänger samman. Jag kommer även belysa vilka frågor vi lyfter i klassrummet och hur intresse och engagemang skapas bland eleverna. Fortsätt läsa Vi knyter ihop säcken →

Bedömning, ett komplext uppdrag

I vårt utvecklingsarbete på Aggarpsskolan arbetar vi just nu med att utveckla differentierad undervisning. Som jag skrev i min förra blogg läser vi då boken ”Lektionsdesign – en handbok” av Helena Wallberg. Nu är vi framme på kapitlet som handlar om bedömning. Det är verkligen ett område som är väldigt brett och som kan diskuteras mycket och länge. Det går inte att krympa ner till en blogg men jag vill gärna dela några tankar jag och mina kollegor har och också ge något exempel på hur jag arbetar i det dagliga arbetet.

Fortsätt läsa Bedömning, ett komplext uppdrag →

Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen

Att skriva med penna och papper har blivit mer sällsynt i skolan och många elever suckar när man ber dem skriva för hand. Att låta eleverna fatta pennan och låta bokstäverna flöda har flera fördelar och poäng.  I mina klassrum använder eleverna  skrivande och samtal i NO för att tänka,  förstå och lära.

Fortsätt läsa Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen →