Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Ledarskap, Synligt lärande

Alla goda ting är tre. Studierons tre förutsättningar!

Didaktik – Ledarskap – Relationer ⇒ Studiero

På agendan för vårt systematiska kvalitetsarbete, SKA, står Studiero som ett prioriterat mål för läsåret. Inget nytt precis, ett viktigt tema på alla skolor alltid. Men det självklara är inte så självklart, utan är tolkningsbart, situationsbetonat och mångfacetterat. I detta inlägg utgår jag från vår profession, alltså lärarens perspektiv.

Skolverkets definition av studiero är:

”att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen”.

Kan man egentligen åstadkomma studiero för alla? Finns det råd att ge? Finns det verktyg? Finns det en röd tråd?

Ja, det finns det. Varje lärares personlighet är förvisso en stark faktor i dennes profession men det finns ledstjärnor och tips att ge.

På min arbetsplats har vi genom diskussioner, enkäter m.m. utkristalliserat vissa begrepp som ledord för vårt arbete. Jag nämner tre, …så klart:

  • Mål (alla vet vad som ska göras)
  • Struktur (lektionsstart/-avslutning, planering, presentation av lektionen)
  • Respekt (relationerna alla emellan, elever som personal)

Jag har tittat igenom mina inlägg och många relaterar till någon form av klassrumsatmosfär som ska kunna bidra till ökad studiero. Så jag behöver inte skriva ett inlägg till. Däremot har jag valt ut tre inlägg som jag kanske kan låta vara ett exempel vardera på trion ”didaktik-ledarskap-relationer” samtidigt som jag binder ihop dem till en enhet, för den ena kan i längden inte isoleras från de andra.

Didaktik:
Nalle Puh säger så här: ”Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.”

Jag tror att många av våra ”störiga” elever känner just så. De har – trots genomgång – inte förstått vad de ska göra och känner ingen delaktighet kring situationen de befinner sig i. Eller så tycker de att det verkar för jobbigt att börja ”klättra uppför kunskapens berg”. De kan vara fler än en, så vem ska jag börja hjälpa? Vem ska vänta och vad händer under tiden? Mina tips: skynda långsamt vid genomgången av lektionsinnehållet. Gör den tillsammans, interagerande! Ge något exempel! Sätt upp differentierade små delmål som går att nå under lektionstiden. Och ha alltid med i beräkningen att vissa inte har, vad vi kallar, nödvändigt material med sig.

Om du vill, läs inlägget ”Fungerande rutiner – välbefinnandets profit”.

 Ledarskap:
Alla elever, påstår jag, är från början nyfikna på mig som ny lärare. Det gäller att utnyttja denna nyfikenhet. Men det innebär också, att jag måste skapa och bevara en egen vilja att vara ambassadör för just nyfikenhet och intresse. Jag kan bara rekommendera att hela tiden reflektera runt den egna yrkesskickligheten, att inte fastna i Lärarlegitimationens ”nu är jag färdigutbildad-tanken” eller ”orkar inte, har för mycket att göra-varianten”.

En negativ upplevelse kan sänka ens entusiasm, det vet jag, men ledarskapet är en del av vår profession, så jag får kraft av det, reflekterar som sagt, ändrar på nånting.

Om du vill, läs inlägget ”Att utveckla lärarskickligheten gör jobbet roligare”

Relationer:
Nu kommer det svåraste. Hur ska man kunna ge tips om skapandet av relationer, om konsten att arbeta fram ömsesidig respekt? Vi är ju alla så olika. Det som fungerar för mig, är kanske en kollega helt främmande inför. Sant! Men det finns grundläggande likheter, som vi människor har gemensamt. Den jag tänker främst på är att vi tenderar att ta situationer personligt och inte sakligt. Tänk bara om jag skulle sitta i personalrummet med en kopp kaffe och någon ivrig, väldigt mycket arbetande kollega går förbi för andra gången, och säger: ”Nämen, sitter du här ännu?” Uuugh, tänker jag, va’…? Det blir personligt direkt, eller hur? (Skojar lite!)
Insikten om skillnaden mellan sak och person har givit mig ett verktyg att möta de eleverna på, som straffar ut sig själva och ofta stör harmonin i klassrummet.

Om du vill, läs inlägget ”Självsaboterande handlingar hos pojkar…”

Att diskutera:

  • Hur definierar du/ni studiero på din arbetsplats?
  • Hur arbetar du/ni för att lyckas gemensamt?
  • Hur väl fungerar de tre delarna för just dig: didaktik-ledarskap-relationer?
Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Svenska, Synligt lärande

Deckare med klass!

Vera tar upp nycklarna ur fickan och låser ytterdörren. Nu ska hon äntligen få semester och komma ifrån kalla, vintriga Sverige! Gud vad skönt det ska bli, äntligen solsemester i Kroatien! Vera är så glad för att hon har en sån underbar syster som Ella, fatta att hon bjuder på en resa! Det ska bli så mysigt, tänker hon.

Detta är inledningen på en av deckarna som mina elever i årskurs 6 har skrivit denna termin. Visst vill man bara fortsätta läsa? Speciellt eftersom man vet att det är en deckare och förstår att denna resa nog inte blir så mysig… I årskurs 4 och 5 har mina elever arbetat med olika skrivprojekt där en bok på många kapitel växer fram. Detta gillar de flesta elever och jag tycker att deras skrivande utvecklas men det tar många veckor innan de har en färdig produkt i sin hand. I år ville jag prova något nytt. På min skola använder vi det digitala läromedlet Clio och de har ett skrivprojekt om deckare som jag blev inspirerad av. Arbetsområdet ska leda till att eleverna skriver en levande berättelse, och bygger upp en trovärdig miljö och tydliga karaktärer. Detta ska de göra med hjälp av dialoger och ett målande språk. Jag undervisar även klassen i So och planerade då in att vi läste området ”Lag och rätt” samtidigt. Detta ämnesövergripande tema blev lyckat. Det var lättare för eleverna att komma på vad deras deckare skulle handla om när vi läste om olika brott på So-lektionerna.

Fortsätt läsa Deckare med klass! →

Årskurs 4-6, Klågerupskolan, NO, Synligt lärande

Katt, katter eller gulliga katter? – Informationssökning på internet

När jag ställde frågan “Hur söker man information om något?” till mina elever i årskurs 5, var det självklara svaret “på internet”. De var överens om att använda böcker eller andra icke digitala källor bara är krångligt. Men det är ju inte alltid så enkelt på internet heller. Var och hur ska man söka för att få den information som man är ute efter? Vi testade genom att använda en och samma sökmotor där en tredjedel av klassen sökte på “katt”, den andra  tredjedel sökte på “katter” och sista tredjedelen sökte på “gulliga katter”. Såklart fick de helt olika sökresultat vilket ledde till en bra och intressant diskussion. Fortsätt läsa Katt, katter eller gulliga katter? – Informationssökning på internet →

Aggarpsskolan, Årskurs 4-6, Inkludering, SO, Synligt lärande

Läxförhör istället för prov

För mig är det viktigt att mina bedömningar är rättvisande och  likvärdiga. Informationen från dem använder jag när jag planerar min undervisning, för att ge eleverna återkoppling och summativt inför att jag ska sätta omdöme.  I höstas när mina elever började årskurs 6 blev det mer aktuellt att de ska ha ett avstämmande summativt syfte och användas för att fatta beslut om betyg. Då behövde jag fundera på hur jag på bästa sätt kan ge eleverna denna bedömning inför deras första betyg och hur jag får tillräckligt med skriftligt underlag. Jag har under årskurs 4 och 5 bland annat använt mig av prov efter varje arbetsområde i SO. Det är bekymmersamt för de elever som av olika anledningar har svårt att läsa in mycket fakta, svårt att minnas eller att planera sitt arbete. Vi har endast digitala läromedel och för de elever som har lättare för att läsa och lära när de läser på papper, blev det ett extraarbete både för mig och eleverna att ordna material till dem. Det gav också upphov till stress bland många elever.

Fortsätt läsa Läxförhör istället för prov →

Årskurs F-3, Baraskolan, Höga förväntningar, Synligt lärande

Välkomna till mitt utvecklingssamtal

På Baraskolan har vi nyss avslutat en intensiv period med utvecklingssamtal. Alla utvecklingssamtal på skolan utgår från en gemensam mall skapad i Google presentation som vi arbetat fram under det senaste året. Att arbeta fram denna mall har inte varit helt enkelt och vi är fortfarande inte helt nöjda med resultatet. Det är många aspekter att ta hänsyn till för att få fram elevens utveckling på ett bra sätt. Mallens utgångspunkt är att eleverna själva ska arbeta med den och få reflektera över sin utveckling både socialt och kunskapsmässigt. I mallen har vi försökt att skapa en progression från förskoleklass till årskurs tre där tanken är att eleverna i takt med mognad och utveckling ska bli mer självständiga och utvärdera sitt eget lärande utifrån sina tankar och med sina egna ord. I de lägre åldrarna möter eleverna färdiga påstående som de ska ta ställning till utefter sina egna handlingar och förmågor. I årskurs tre och eventuellt i årskurs två är tanken att eleverna ska vara mer självständiga i sitt skrivande och med hjälp av frågor reflektera över hur de upplever olika område. I samtalsmallen har vi tagit upp trivsel, kompisar, min arbetsinsats, kunskapsutveckling, utvärdering av förra årets mål och ny målsättning. Fortsätt läsa Välkomna till mitt utvecklingssamtal →