Dags för nulägesbedömning, halva terminen har gått och hur långt har eleverna nått? Vilka kunskapskrav har vi arbetat med och vilka har vi kvar? Det är en halv termin kvar av läsåret. Det blir tydligt när jag som svensklärare tittar på kunskapskraven att en del av dem arbetar vi ofta och regelbundet med medan andra kräver mer planering för att vi ska arbeta med och bedöma dem. En del, som kunskapskravet kring att läsa med flyt, kräver att man hinner lyssna på varje elev. Mina funderingar inför denna nulägesbedömning hamnade kring just detta kunskapskrav. Vi har under sex veckor denna termin arbetat med en bokcirkel som är mycket populär. I det arbetet har vi arbetat med kunskapskraven som handlar om läsförståelse. Jag har dock inte haft så stora möjligheter att lyssna på varje elevs läsning, vilket jag i och för sig ska tänka på när jag planerar nästa bokcirkel. Jag funderade nu på hur eleverna kunde arbeta med detta kunskapskrav och hur jag kunde bedöma det i vårt pågående arbetsområde om sagor, eftersom jag tycker det är viktigt att våra olika arbetsuppgifter ingår i ett sammanhang.
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta
På introduktionsprogrammens individuella alternativ har vi, i matematiken, arbetat ett tag med bråk och procent. Detta upplevs av många elever som ganska abstrakt och lite luddigt, då det handlar om andelar och delar av olika helheter. Det handlar alltså mer om relationen mellan olika värden än om absoluta värden, vilket kräver en viss abstraktionsnivå hos elevens matematiska tänkande. När vi kommit så pass långt i undervisningen att det var dags att introducera begreppet effektiv ränta, ville jag hitta ett användbart exempel som låg nära elevernas vardag, något de verkligen kunde relatera till. Att hitta verkliga exempel med relevans ur elevernas vardag ökar motivationen och tålamodet hos eleverna och därmed sannolikheten att lyckas förstå hur detaljerna skapar ett samband. Fortsätt läsa Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta
Språket utvecklar matematiken
På våren i årskurs 3 är både lärare och elever väl medvetna om att de nationella proven börjar närma sig. Vi lärare måste lugna de elever som känner sig nervösa, stötta de som känner att de inte kommer att klara dem och ge de som vi upplever inte bryr sig ett dugg bättre självförtroende i matematik. Samtidigt ska vi förbereda dem inför provsituationer som de inte är vana vid och avdramatisera att det är prov. Inte en helt lätt arbetsuppgift. Jag har under några veckor arbetat mycket med att de ska lösa matematiska problem och förklara för varandra hur de löser och tänker kring uppgifterna.
Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.
Vårterminens första arbetsdag ägnade vi på Röda skolan åt ett av våra utvecklingsmål. Eleverna hade studiedag och vi kunde i lugn och ro ägna oss åt våra lärmiljöer. Vi vill skapa en inkluderande lärmiljö där många av de särskilda anpassningar vi gör ska vara en naturlig del av vår lärmiljö. Vi vill arbeta efter tanken att det som är nödvändigt för några, är bra för alla och skadar ingen.
Fortsätt läsa Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.
Att synliggöra vad som förväntas
Höga förväntningar är en av flera faktorer som spelar roll för elevers skolprestationer. För att kunna ha höga förväntningar på eleverna anser jag att de måste få veta vilka förväntningarna är, något jag arbetar med både i inledningen av ett arbetsområde men också längs vägen på olika sätt.