En stor del av min läs- och skrivinlärning grundar sig på ASL. Det är inte den enda metod jag använder, men den får ta stor plats. Det har gjort att jag fått tänka om på vissa plan. Där vi tidigare ägnade ganska mycket tid åt bokstavsinlärning och mekanisk skrivträning ägnar vi nu tid åt att berätta och att lära oss hur man bygger upp en text, ofta två och två. Det mesta skrivandet sker via tangentbord och eleverna kan vara koncentrerade på texten och inte på att forma bokstäver. Dock är vi nu snart framme vid att greppa pennan och öva oss på att skriva för hand, alltså forma bokstäver. Redan första veckorna i år 1 blev det tydligt (för mig) vilka elever som skulle få problem med just att forma bokstäver. 
Brister i finmotoriken eller dålig uthållighet gör det svårt att lyckas med konststycket att ”skriva fint”. Det här är ju också en stor fördel med ASL, detta att man väntar med pennan, men i slutet på år 1 eller början på år 2 tänker jag att det är dags. Jag har tänkt att om man genom att skriva via tangentbord ger eleverna möjlighet att bygga upp sitt språk utan att vara hindrade av t.ex. bristande finmotorik, måste man också använde den tid man vinner till att låta eleverna utveckla sin finmotorik och sin uthållighet. Jag har därför försökt att hitta tillfällen och redskap som underlättar detta. Fortsätt läsa Vinsterna med att rita en rolig seriefigur!
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Bildstöd får elever engagerade i ny text
Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt.
Att stämma upp i klassrummet
I början av förra terminen märkte jag av allt tydligare att en klass i engelska oftast stämdes upp av ett fåtal elever och medan dessa elever fick visa på sin muntliga förmåga om och om igen, satt många andra elever tysta utan minsta ansats att ta ton, oavsett om det var i mindre grupp eller i helklass. Efter att ha sonderat terrängen i klassen visade sig att anledningen till detta berodde på flera faktorer. Man var rädd för att säga fel, att språket inte räckte till, att man jämförde sig med andra elever eller en oro över hur andra elever skulle reagera. Det fanns alltså en viss otrygghet utifrån såväl ett individperspektiv, som ett klassperspektiv. Något behövdes göras! Fortsätt läsa Att stämma upp i klassrummet
Förstår eleverna målet med undervisningen?
Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit? Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.
Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt
– istället för individanpassningar
Grunden för att inkludering ska lyckas är att se svårigheter som uppstår i lärande som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. På måndagar möts jag av 102 elever. Individer med olika förutsättningar. Differentiering av aktiviteter; tempo, nivå, omfång, metod, intresse ger elever möjlighet till delaktighet och gemenskap. Fortsätt läsa Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt