I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi lärare när vi precis påbörjat arbetet?
Bakgrund
I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.
Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.
I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.
En föreläsning av Ann-Mari Körling kring läsande, ett besök i bokförlagets Hegas monter på LäroMedia Bokhandels Inspirationsdagar i Malmö i kombination med ett eget intresse för såväl läsning som miljö blev startskottet på det läsprojekt ”Att läsa i skolan för att läsa i livet” som har inneburit att vi nu har inrett ett rum på skolan som ska inspirera till läsning. Syftet
pennan betydde, varifrån det kommer, varför det tagit sig in i det svenska språket och inom vilket område det används. Någon som vet direkt, någon ivrigt visar och samtalar kring sina ord och ytterligare några som fundersamt skakar på huvudet innan de tar hjälp av någon annan i klassrummet. När sorlet lagt sig får var och en av eleverna läsa sitt ord och berätta sina tankar kring det samtidigt som klasskompisar ivrigt viftar med händerna för att också få dela med sig av sina antaganden. Och det härliga är att det inte enbart är nyorden som diskuteras utan även andra ord och deras betydelse, liksom företeelserna som fått orden att dyka upp i vårt språk och samhälle.