Under min tid på lärarutbildningen fick vi studenter ofta höra att ett tyst klassrum inte var något eftersträvansvärt. Ett klassrum där det pratades associerades däremot med många positivt laddade resonemang: Ett klassrum där eleverna fick prata signalerade att läraren hade en positiv elevsyn, att hen såg sina elever som kommunikativa varelser som var aktiva i sitt lärande, att kunskap var något som varje elev konstruerade, att alla ämnen var kommunikationsämnen, att det var ett flerstämmigt klassrum, och pratet beskrevs som ett kreativt surr. Man skulle möblera klassrummen så att det uppmuntrade till prat elever emellan (t.ex. så att de satt vända mot varann i smågrupper). Ett tyst klassrum associerades tvärtom med negativa resonemang: en auktoritär ledarstil, förmedlingspedagogik, gammaldags värderingar och metoder, en negativ syn på eleverna som passiva mottagare av information, och så vidare. Den bilden hade jag med mig ut de första åren av min lärarbana, men sedan dess har åren gått och jag har gjort mig egna erfarenheter och idag delar jag den inte längre.
Kategoriarkiv: Ämne
Huvudkategori för skolämne
Värdeskapande Lärande: Uppdrag Läslust!
Att få till det där lilla extra i klassrummet då eleverna blir extra motiverade och engagerade är inte alltid så lätt, eller är det egentligen så svårt? Viktigt på riktigt har sedan länge varit ledord i min undervisning och efter att ha läst Maria Wimans bok Värdeskapande Lärande känns det än mer väsentligt att låta eleverna lära sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något av värde för någon annan än sig själva, som enligt forskaren Martin Lackeus inte enbart leder till ökade skolkunskaper utan också kompetenser som ökat självförtroende, självinsikt, mod, uthållighet och ökade sociala förmågor (Wiman 2019:10). Viktigt på riktigt, eller värdeskapande lärande, handlar helt enkelt om att låta omvärlden komma in i klassrummet och tvärtom, att på olika sätt hitta mottagare utanför klassrummet där elevernas kunskaper kan gör skillnad.
Vad sägs om att eleverna får recensera böcker, som du själv är inne på? Hade jag varit själv i arbetsrummet hade jag förmodligen skrikit ut min glädje. Istället nöjde jag mig med att le stort samtidigt som jag kände hur glädjen spred sig i hela kroppen och jag konstaterade att det här kommer att bli häftigt. Mailet som jag precis öppnat kom från Hegas förlag, som jag inlett ett samarbete med i samband med att vi i våras tilldelats deras läsfrämjande stipendium. Vi erbjöds nu också att få vara med och recensera förlagets böcker. Helt plötsligt blir det på riktigt. Skrivandet, den muntliga recensionen eller filmen som ska få andra ungdomar att vilja läsa just den boken betyder något för någon annan. Någon annan, och inte bara jag som lärare, som är beroende av och intresserade av att de levererar, att de gör ett bra jobb. Fortsätt läsa Värdeskapande Lärande: Uppdrag Läslust!
Digitalt Verktyg i Matematik
Som matematiklärare söker jag ofta efter bra digitala verktyg. Jag tycker inte alltid att miniräknare, digitala kalkylblad och olika mattespel helt uppfyller de kraven som jag har på ett digitalt verktyg. Jag söker efter något som kompletterar de genomgångar, uppgifter och diskussioner som pågår i klassrummet, men verktyget måste ha en hög matematiska kvalité där jag inte behöver tvivla på om det finns felaktigheter eller missförstånd. Och jag tror mig ha hittat något som faktiskt lever upp till mina högt ställda krav. Fortsätt läsa Digitalt Verktyg i Matematik
Gräsmattor och kamraträttning i matematiken
Hur skapar jag en dokumentation där både jag och eleverna kan se att de gör en progression i matematik? Hur får jag reda på vad eleverna redan kan och hur ser jag var fokus i undervisningen behöver ligga? Ett verktyg som jag börjat använda mig av denna termin är att jag gör ”gräsmattor”.
Hur får jag eleverna att ofta träna på att redogöra för sina egna tillvägagångssätt? Hur kan jag regelbundet träna eleverna i att föra och följa matematiska resonemang? Ett arbetssätt jag börjat använda mig av denna termin är ”kamraträttning”.
I detta blogginlägg berättar jag om ”gräsmattor” och ”kamraträttning”.
Ett språkval-flera språkval
Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade. Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…
Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. Fortsätt läsa Ett språkval-flera språkval