Jag har detta läsår tagit emot två nya sjuor som jag ska undervisa i samtliga SO ämne. Det bästa med att ta emot nya sjuor är känslan av nystart. Nu ska allt det som inte fungerade med förra “årskullen” utvecklas och förbättras. Nya planeringar görs vilka ska vara ännu mer explicita, mer motivationshöjande, det ska in mer kooperativa inslag i klassrummet, differentiering, mer texter med lästräning etc etc…
Därför la jag i början av terminen mycket tid på syftestexten av kursplanen. Eleverna fick inledningsvis fundera över varför vi egentligen läser religion i skolan. Det blev mycket intressanta gruppdiskussioner som vi lyfte i helklass och det mest intressanta var att i stort sett alla eleverna kom fram till det som står i kursplanen, framför allt det som sammanfattas i meningen nedan: Fortsätt läsa Bedömning, bedömning, bedömning… Det är bara prov, prov, prov…
Alldeles för många elever lämnar årskurs 9 utan att vara behöriga till någon nationell gymnasielinje. Det är frustrerande och tungt och vi behöver alla se över vad vi måste göra för att öka antalet elever som ska nå de lägsta kunskapskraven. På min skola har vi alla detta läsår fått fundera och sätta upp personliga mål kring vad vi kan förändra i vår egen undervisning för att få elever med F att nå E.