Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Huvudkategori för skolämne
Helen Timperley är professor i pedagogik på pedagogiska fakulteten vid University of Auckland i Nya Zeeland.
Helen Timperley har ett perspektiv på professionellt lärande som är till för att motivera lärare vilket i sin tur ska ledda till stora förbättringar i elevers lärande, särskilt i traditionellt lågpresterande elevgrupper. Den största utmaningen är att alla lärare måste börja se det som en naturlig och vardaglig del av sitt arbete att ägna sig åt lärande och reflektion. Hur går det till?
Så här i slutet av årskurs ett ville jag ta reda på hur min undervisning om likhetstecknet fallit ut hos eleverna. Jag har använt mig av mattelyftsmodulen taluppfattning när jag planerat min undervisning och lagt upp den kring de kritiska aspekter som finns vid inlärning av likhetstecknet. Nu ville jag utvärdera och bedöma hur långt vi nått för att kunna planera kommande arbete i årskurs två med likhetstecknet.
Liksom många andra blev jag inspirerad av Cristian Abrahamssons inlägg Kims matteprov. Kunde Cristians sätt att arbeta med Kims prov fungera lika väl i årskurs 1? Jag bestämde mig för att prova och konstruerade, utifrån de kritiska aspekterna jag undervisat om, ett prov.
Fortsätt läsa Utvärdering, bedömning och lärande – allt i ett!
Jag har under två läsår, tillsammans med några kolleger på skolan, deltagit i matematiklyftet. Vi har arbetat med ett matematiskt område per termin, och håller just på att avsluta det fjärde. Ett av arbetsområdena, vilket vi valde som vårt andra, handlade om problemlösning. Jag tyckte att jag hade en fungerande bild av vad problemlösning var, men känner att under arbetets gång, har den bilden förändrats och att det är en process som fortfarande pågår.
Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse.Jag inleder alla textsamtal med en löpeld i ringen för att alla elever direkt ska vara aktiva. Innan löpelden får eleverna diskutera parvis, kortskriva kring frågan jag ställt eller en kort tankepaus. Jag ställer öppna frågor som inte har ett “rätt” svar. Jag har använt “no-hands-up”, mini-whiteboards och kortskrivning för att alla elever ska fortsätta vara aktiva under samtalet. Jag tycker att jag skriver bra frågor, de inbjuder till samtal och diskussion. Men ändå får jag inte eleverna att samtala med varandra och bygga vidare på varandras resonemang i den utsträckning som jag önskar – förrän nu. På Skolverkets Läs-och skrivportal läste jag om eftertänksam dialog och det metodiska angreppssättet sokratiska samtal.
Fortsätt läsa Sokratiska samtal – utvecklar textsamtalet och elevernas tänkande
