Så sitter jag här igen. I de sista skälvande veckorna på terminen. Den tidpunkt som hela läsåret har strävat mot. Den tidpunkt som hela tiden har känts så overkligt avlägsen. Nu är den här, med allt vad det innebär av stressade elever, stressade kollegor, schemabrytande aktiviteter, utvärdering, sammanställning och bedömning. Den tid när det är dags att göra upp räkenskaperna. När allt prat om att lära för livet, skapa intresse och att hela tiden sträva efter att bli bättre endast framstår som tomt prat. Fortsätt läsa Person eller resultat? Betygssättningens baksida
Kategoriarkiv: Matematik
Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel
Matte+svenska = sant
Eftersom jag i själ, hjärta och enligt lärarlegitimationen är mest svensklärare, tänker jag alltid på hur jag kan få in språket i alla ämnen.
Texterna i matematik innebär utmaningar för eleverna. Det förekommer olika slags textgenrer och vi behöver aktivt arbeta med dem för att fördjupa elevernas kunskaper, när det gäller det matematiska innehållet och matematikspråket. För mig var matte rena grekiskan i grundskolan. Det var inte förrän i gymnasiet som jag började förstå matematik och det var tack vare en duktig pedagog. Jag insåg att det fanns ett språk i matematik, vilket jag faktiskt kunde förstå. Ingen hade tidigare satt ämnesorden, begreppen och symbolerna i ett sammanhang. Även före detta ma/no-kollegor, som jag har delat klass med, har lärt mig otroligt mycket och fått mig intresserad av att jobba med matematik, likt jag jobbar med övriga ämnen. Även i matematik har jag cirkelmodellen i ryggen. På Skolverkets lärportal och i Läslyftets modul finns bra texter och filmer om språkutvecklande arbetssätt genom cirkelmodellen i matematik.
Fortsätt läsa Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel
Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet
För att elever ska kunna gå vidare till djupare förståelse och kunna omsätta och tillämpa sina nyvunna kunskaper i andra situationer och sammanhang krävs ytlärande, skriver Hattie, Fisher och Frey i boken ”Framgångsrik undervisning i matematik”. Ytlärning får dock inte förväxlas med ytligt lärande. Hur tränar vi i skolan för att skapa en djupare förståelse som kan omsättas i nya situationer? Vad ska jag som lärare tänka på?
Djupinlärning handlar om att du inte bara ska komma ihåg det du lärt dig, utan att förstå det och kunna sätta det i sammanhang. Djupinlärning handlar om att du söker förståelse om hur regler ska användas och varför de finns i stället för att endast memorera dem. Djupinlärning utvecklas när meningsfulla och förklarande samtal infinner sig, här kommer ytinlärning in genom att eleven kan se djupare mönster, göra generaliseringar, formulera hållbara argument och kunna ge konstruktiva synpunkter på andras resonemang genom att djupa och bredda dem. Fortsätt läsa Att våga ge utmanande uppgifter som kräver tid och tankeverksamhet
Vi skapar förförståelse för programmering i åk 3
Från och med 01-07-2018 börjar de reviderade delarna om ”Digital kompetens” i Lgr 11 gälla på skolor runt om i Sverige. På Baraskolan har vi lagt en del av vårterminens fortbildning på att fördjupa våra kunskaper om vad det kan innebära för vår verksamhet. Fortsätt läsa Vi skapar förförståelse för programmering i åk 3
Programmering 2.0
I den reviderade LGR 11 som börjar gälla från höstterminen 2018 har digitaliseringen i skolan lyfts fram tydligt. Tittar vi närmare på LGR 11 ser vi att programmering skrivs fram på flera ställen.
Matematik åk 1 – 3 Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
Matematik åk 4 – 6 Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.
Matematik 7 – 9 Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
Teknik 1 – 3 Föremål som styrs av datorer. Att styra föremål med programmering.
Teknik 4 – 6 Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med
programmering.
Teknik 7 – 9 Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.
Detta är bara en liten del av de förändringarna som finns i läroplanen. Men hur kan vi arbeta med detta och hur får vi eleverna i skolan att lära sig programmeringen. Fortsätt läsa Programmering 2.0