Kategoriarkiv: Matematik

Stafettmatte

Hur får man eleverna att ge sig tid att försöka en längre tid med en uppgift utan att ge upp? Kan man lämna en uppgift utan att ha löst den och sedan gå tillbaka och försöka igen?

Jag har arbetat med flera olika metoder för att få elever att låta det få ta tid att lösa ett problem, trots det upplever jag att de ger upp redan efter en minut om de inte direkt hittar en ingång att börja räkna. De har också ofta en motvilja mot att utan att ha hittat lösningen på ett tal lägga det åt sidan en stund för att sedan gå tillbaka till det igen. För att “lura” eleverna att träna på detta tycker jag stafettmatte fungerar bra. Fortsätt läsa Stafettmatte →

Anpassa undervisningen

Utgångspunkten för min undervisning är att alla elever ska nå målen. En del elever kommer nå målen snabbare än andra och med bättre resultat. För andra tar det längre tid att nå målen. Alla elever har inte samma förutsättningar när de går i skolan. I skollagen står det att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de, utifrån sina egna förutsättningar, ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Jag tycker det är en väldigt svår utmaning att pedagogiskt anpassa all min undervisning till alla elevers nivåer.

Vad gör jag då med de elever som inte når målen? 

I det här inlägget beskriver jag ett par strategier som jag anpassar min undervisning för mina elever och deras olika förutsättningar.

  • Lagom svåra uppgifter
  • Realistiska och mätbara mål
  • Kommunikation med eleverna

Fortsätt läsa Anpassa undervisningen →

Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta

På introduktionsprogrammens individuella alternativ har vi, i matematiken, arbetat ett tag med bråk och procent. Detta upplevs av många elever som ganska abstrakt och lite luddigt, då det handlar om andelar och delar av olika helheter. Det handlar alltså mer om relationen mellan olika värden än om absoluta värden, vilket kräver en viss abstraktionsnivå hos elevens matematiska tänkande. När vi kommit så pass långt i undervisningen att det var dags att introducera begreppet effektiv ränta, ville jag hitta ett användbart exempel som låg nära elevernas vardag, något de verkligen kunde relatera till. Att hitta verkliga exempel med relevans ur elevernas vardag ökar motivationen och tålamodet hos eleverna och därmed sannolikheten att lyckas förstå hur detaljerna skapar ett samband. Fortsätt läsa Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta →

Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.

Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning →

Språket utvecklar matematiken

På våren i årskurs 3 är både lärare och elever väl medvetna om att de nationella proven börjar närma sig. Vi lärare måste lugna de elever som känner sig nervösa, stötta de som känner att de inte kommer att klara dem och ge de som vi upplever inte bryr sig ett dugg bättre självförtroende i matematik. Samtidigt ska vi förbereda dem inför provsituationer som de inte är vana vid och avdramatisera att det är prov. Inte en helt lätt arbetsuppgift. Jag har under några veckor arbetat mycket med att de ska lösa matematiska problem och förklara för varandra hur de löser och tänker kring uppgifterna.

Fortsätt läsa Språket utvecklar matematiken →