Jag har under en period försökt få mina elever att se sitt eget lärande. Jag vill gärna öka medvetenheten hos mina elever kring hur de lär sig och att förhållningssättet till lärandet kan utvecklas. Jag har hämtat inspiration ur boken Utmanande undervisning av James Nottingham. Ett av hans budskap är att vi ska ha en mental bild hur vi lyckas med något och hur vi gjorde för att lyckas med det. Det kan vara till exempel hur man lär sig cykla, multiplikationstabellen eller lära känna en ny kompis. Mina elever fick diskutera i grupper och gemensamt lyfta några exempel på vilka förhållningssätt de hade då de lärde sig att simma. De förhållningssätt vi tillsammans kom fram till var: träna, våga, tålamod, hjälpa varandra och lära sig av sina misstag. I denna blogg beskriver jag hur vi arbetar med våra gemensamma förhållningssätt för att lära i klassrummet.
Etikettarkiv: Synliggöra lärandet
Formativt förhållningssätt – stön? Nej, tips, råd och rön!
I mitt förra inlägg skrev jag om Anna Tebelius Bodins undersökningar om hur elevens hjärna fungerar i ett klassrum. Jag vill absolut skriva mer om hennes arbete men kommer den här gången att ta fasta på en annan föreläsares syn på symbiosen lärare-elev. Kunskapsinhämtning sker med såväl hjärna som hjärta, och Bjarne Engström har ett och annat att säga om detta.
Den 21 november 2016 hade vi på Naverlönnskolan en kompetensutvecklingsdag huvudsakligen kring formativ bedömning. Märk väl skillnaden i formuleringarna ”formativt förhållningssätt” i rubriken och ”formativ bedömning”. Förstelärarna på vår skola ansvarar för de flesta KU-dagarna och innan vi börjar planera, pejlar vi läget vad som känns angeläget och aktuellt för kollegiet. Trots att formativ bedömning som term och företeelse har sjunkit in hos oss, finns det ändå behov av kollegialt utbyte och fördjupning. För att skapa bra förutsättningar för dagen hade två av våra fem förstelärare möjlighet att gå på en föreläsning, min kollega Rickard och jag och det är denna föreläsning jag vill skriva om idag. Fortsätt läsa Formativt förhållningssätt – stön? Nej, tips, råd och rön!
Bokcirkel med engagerade boksamtal
Under hösten har jag och mina elever i årskurs 4 arbetat regelbundet med läsförståelse. Vi har då provat och använt olika strategier för att gå på djupet i texter och träna läsförståelsen. Detta skrev jag om i min förra blogg: Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse.
Vi har arbetat mycket i grupper och par och använt utdrag ur böcker. Nu är det dags att praktisera dessa strategier på en hel bok och att prova att använda dem på egen hand. Eftersom en av strategierna för att förstå en text är att kunna samtala och resonera kring läsningen och sätta den i ett sammanhang och kontext är det äntligen dags för en riktig bokcirkel!
Gropen eller skogen – oavsett vilket handlar det om ansträngning
NOVEMBER. Ända sedan barnsben har jag varit en själ som behövt fysisk stimulans. En sport har avlöst en annan för att nu de senaste åren enbart fokusera på distanslöpning. Att förbättra sig som löpare innebär dock inte enkom att man springer samma distans om och om igen. Kroppen behöver belastas hårdare, muskler behöver stärkas och anpassas till de förhållanden som löpningen kräver. Intervaller och snabbhetsträning varvas med styrketräning och långa distanspass; knoppen är mentalt förberedd och man är medveten om att mental närvaro i sin träning, och ansträngning, är AO för att ge det resultat man eftersträvar.
Inom idrotten kallas resultatet från en tung träningsperiod för superkompensation, vilket i kort innebär att kroppen är lite bättre rustad än vad den var innan den tuffare träningsperioden påbörjades. Inom pedagogiken använder sig James
Nottingham av ett annat begrepp, nämligen Eureka, för att visa på det resultat man kan uppnå av en kognitiv utmaning som är såväl
mödosam som krävande och kräver, just det, ansträngning, precis som inom sporten. Oavsett om det gäller idrott eller något mentalt är det just att anstränga sig som är nyckeln.
Fortsätt läsa Gropen eller skogen – oavsett vilket handlar det om ansträngning
Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse
Efter att ha varit med i en fortbildning kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse har jag varit mycket intresserad av läsförståelse. Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. I år arbetar jag med detta två lektioner i veckan med min årskurs 4. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Diskussionerna blir, när eleverna har blivit vana, både givande och entusiastiska. Efter att ha arbetat med ”läsfixarna” hela årskurs 3 använder vi oss även i år av dem, men nu för att fördjupa oss mer i texterna. Dessutom introducerar jag andra läsförståelsestrategier. Min tanke denna termin är att arbeta grundligt med en strategi i taget och avsluta terminen med en bokcirkel.
Fortsätt läsa Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse