Augusti. Det är början av 90-talet och jag går på högstadiet i Tranås, i norra Småland. Längst fram i salen står herr Larsson och pekar bestämt med pekpinnen mot svarta tavlan där 10 engelska oregelbundna verb står uppskrivna. Symfoniskt och i militäriskt manér rabblar klassen upp verb efter verb medan pekpinnen sakta vandrar nedför tavlan. Känner du igen dig? Lika tydligt som jag kan se den där bilden framför mig än idag sitter de där verben som ett rinnande vatten, även om jag och flera av mina klasskamrater inte riktigt förstod hur de skulle användas just då. Lektionen avslutades alltid med att vi skulle kunna dem utantill till veckan därpå. Utantillinlärning var något som kännetecknade min engelskundervisning i högstadiet. Detta inlägg ska tillägnas just utantillinlärning, men även The Learning Scientist och strategier för språkinlärning. Fortsätt läsa Utantillinlärning av innehåll för ökad språkinlärning
Etikettarkiv: Lässtrategier
Redskap för att läsa faktatexter
I vårt temaarbete om ”Våren” har vi fokuserat på det muntliga berättandet och att få redskap för att läsa faktatexter. Vi har på skolan under läsåret jobbat med Läslyftets modul ”Samtal om text” och i temat har klassen jobbat med en del av övningarna. Jag också läst Adrienne Gears bok ”Att läsa faktatexter” Undervisning i kritisk och reflekterande läsning”(2015, Natur och Kultur), som jag rekommenderar om man vill få lite nya redskap i sin verktygslåda.
Faktatexter vs skönlitteratur
”Att läsa faktatexter” är en lättillgänglig och inspirerande bok. I inledningen tar Gear upp några intressanta tankar att reflektera kring.
Hur stort utrymme ger vi skönlitteratur, berättande texter och skönlitterära författare i skolan idag?
Tänk sedan på vilka olika texttyper vi möter genom livet utanför skolans värld. Hur förbereder vi bäst våra barn för framtiden?
Likes och Dislikes – Tjugo år med Chambers
När det handlar om att samtala om böcker har jag under hela min lärartid lutat mig tryggt mot Aidan Chambers samtalsmetod. Jag har provat andra modeller och varianter, men alltid kommit tillbaka till Chambers, vars metod Tell me… eller som den heter på svenska Jag undrar… på ett enkelt sätt engagerar eleverna och bidrar till att vi både som individer och tillsammans i gruppen stannar upp och funderar över det lästa.
Fortsätt läsa Likes och Dislikes – Tjugo år med Chambers
Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse
Efter att ha varit med i en fortbildning kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse har jag varit mycket intresserad av läsförståelse. Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. I år arbetar jag med detta två lektioner i veckan med min årskurs 4. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Diskussionerna blir, när eleverna har blivit vana, både givande och entusiastiska. Efter att ha arbetat med ”läsfixarna” hela årskurs 3 använder vi oss även i år av dem, men nu för att fördjupa oss mer i texterna. Dessutom introducerar jag andra läsförståelsestrategier. Min tanke denna termin är att arbeta grundligt med en strategi i taget och avsluta terminen med en bokcirkel.
Fortsätt läsa Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse
Stärk läsningen genom samtalet
SEPTEMBER. Oavsett vilket ämne man som elev möter i skolan har en färdighet som att läsa en central roll i undervisningen. Detta är onekligen inget undantag i svenskan där man som elev även ska kunna använda sig av olika lässtrategier, kunna urskilja budskap, teman, motiv osv… Varje läsår brukar mina elevgrupper i svenska få läsa en skönlitterär bok gemensamt där framförallt samtalet kring just lässtrategier och elevens upplevelse av läsningen är i fokus. Färdigheter, kunskaper och förståelse hos en elev delas med andra elever på ett organiserat sätt, med syftet att vidga och fördjupa alla elevers förståelse för det vi läst. Hur kan detta då gå till? Fortsätt läsa Stärk läsningen genom samtalet