Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum. Fortsätt läsa När texten engagerar
Etikettarkiv: Läsförståelse
Skolverkets bedömningsstöd i år 1 håller inte måttet
Den 1 juli 2016 blev det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan, sameskolan och specialskolan, att använda Skolverkets nationella bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Syftet med kartläggningsmaterialet är att tidigt kunna identifiera elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter. Materialet ingår i Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Det låter ju fantastiskt! Men, vad händer om bedömningsstödet inte håller måttet? Och vad kan det då få för konsekvenser?
För ett par veckor sedan läste jag ett mycket intressant inlägg i Anna Eva Hallins blogg Forskningsbloggen om just bedömningsstödet. Anna Eva Hallin är logoped, forskare och föreläsare med en Ph.D. i logopedi från New York University. Anna Eva Hallin har specialiserat sig på språk-, läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar och är forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. För några år sedan jämförde Hallin bedömningsstödet med andra screeningmaterial som syftar till att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Det hon fann då, var att Skolverkets Bedömningsstöd i år 1, inte håller måttet. Fortsätt läsa Skolverkets bedömningsstöd i år 1 håller inte måttet
Körläsning – som ljuv musik i klassrummet
Det finns ingen enskild metod eller sätt som kan sägas vara den effektivaste för att träna läsförståelse och läsflyt, utan det finns många vägar dit. Avgörande är dock mängden läsning, ju mer vi läser desto duktigare blir vi. Inte så underligt egentligen för vem blir duktig på att spela fotboll eller gitarr, eller för den delen att sjunga i kör utan att träna och att träna mycket, på olika sätt men ändå med inslag av repetition, precis som när vi tränar läsning.
I skolans värld, på lektionerna tillsammans med eleverna, handlar det ofta dock inte enbart om att vi läser, och att vi läser mycket, utan också hur. Det viktiga för mig i min undervisning, oavsett om det handlar om engelska eller svenska, är att eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning, utan att vi hjälps åt. Lärare och elev, elev och elev, parvis, i större eller mindre grupper. Variationerna är inte oändliga, men de finns och variation oavsett om det handlar om gruppindelning eller hur vi läser är ofta viktiga för att skapa glädje och motivation. Fortsätt läsa Körläsning – som ljuv musik i klassrummet
Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!
Denna text kommer att handla om läsförståelse och mina tankar kring faktorer, som eventuellt kan påverka yngre barn i den tidigare språkutvecklingen. Faktorer som i sin tur kan komma att påverka förutsättningarna, för barnets kommande läsförståelse i de tidigare skolåren. Med yngre barn syftar jag på barn, som ännu inte har börjat i grundskolan. Syftet med texten är också att reflektera över, om dessa faktorer även kan komma att fortsätta att påverka elevens läsförståelse, in i nästa stadie och i så fall, hur kan vi möta/förebygga svårigheterna. Fortsätt läsa Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!
Från tråkiga krumelurer till historisk teater
Jag brukar försöka undvika att inleda lektioner med att säga “Idag ska vi läsa”. En bild, en utmanande frågeställning, ett provocerande påstående eller en kort aktivitet fungerar ofta bättre för att väcka elevernas intresse. Men förr eller senare blir det ändå min uppgift att meddela eleverna att “det här ska vi läsa vidare om nu” och det meddelandet möts ofta av tunga suckar. Varför tar det emot så att läsa? Och vad kan en lärare göra åt saken?