Datorerna har landat!

Så är vi då äntligen där! För en dryg månad sen landade 13 Chromebooks i klassrummet! Detta har gjort att mycket av min tid har kommit att handla om datorer, dels som redskap, men också som ett sätt att hitta nya pedagogiska vägar.

I min klass på 25 har vi nu en halvklassuppsättning datorer. Eftersom jag tre pass i veckan dessutom kan låna från treorna har jag helklassuppsättning dessa pass. Redan när jag började som lärare för snart 20 år sedan använde vi datorer och jag gjorde digitala portfolios, men allt teknikstrul gjorde att en bra idé snart föll bort. Så har det varit sen dess! Inte enbart teknikstrul naturligtvis, men att bara ha tillgång till datorer vid något eller några tillfällen i veckan och då man dessutom ofta stött på problem med tekniken har det gjort att datorn till stor del bara blivit ett redskap, men nu är vi äntligen framme och då ställs man inför nya problem. Hur gör man för att skapa en ”datorpedagogik” och inte bara låta datorn bli ett redskap? Missförstå mig inte, datorn är ett suveränt redskap, men med IKT kan man nå längre. Jag har läst en hel del, en del böcker och mycket på nätet, och hittat en hel del goda idéer.  ASL (Att skriva sig till läsning; Trageton, 2014) , som jag startade förra året, är en väldigt god idé och ett sätt att angripa läsningen på ett ”nytt” sätt, och där har jag börjat. Fortsätt läsa Datorerna har landat! →

Share Button

Den instruerande genren – Ett glas med vatten, tack

Den instruerande genren är en genre som eleverna möter nästan dagligen i form av instruktioner om vad de ska göra under lektionen och även i vilken ordning. Den kan ges såväl muntligt som skriftligt, ibland ges den i flera led direkt medan ibland så delas den upp. Hur tydliga är vi egentligen i våra instruktioner till eleverna och hur tydliga behöver vi vara?

En instruerande text innehåller en rad steg som ska följas för att uppnå ett mål eller en slutprodukt och det är syftet med den instruerande texten också.

Fortsätt läsa Den instruerande genren – Ett glas med vatten, tack →

Share Button

Socio-scientific Issues i NO-undervisningen

Ända sedan jag startade min resa som forskare i utbildningsvetenskap har jag varit fullt upptagen med elevernas fascination för naturvetenskap å ena sidan och deras fallande resultat å andra sidan. Fortsätt läsa Socio-scientific Issues i NO-undervisningen →

Share Button

Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever?

Jag har genom åren kämpat för att mina elever ska värdera och tolka sina källor kritisk, skriva sakligt, objektivt och precist och följa formalia. I artikeln ”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” (skolinspektionen 2015-10-08) säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på skolverket att elever behöver mer hjälp att utveckla kritisk värderingsförmåga, självständighet och ett vetenskapligt arbetssätt. Ängmo poängterar att förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är avgörande för fortsatta högskolestudier samt en viktig medborgarkompetens. Det är därför av högsta vikt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla detta genom att träna mer på de olika förmågor som sedan ska bedömas i de olika kurserna säger Ängmo.

Fortsätt läsa Kan lärarledd undervisning skapa självständiga elever? →

Share Button

Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete

Alla förskollärare och lärare som arbetar i förskoleklass i Svedala tätort deltar under det här året i Läslyftet. Vi arbetar med modulen som heter Att stimulera läsintresse och den här veckan har vi läst texten Kroppslighet och läsintresse av Olle Widhe. I texten resoneras om hur man kan skapa ett djupare engagemang för läsning. Caroline Liberg beskriver i Fördjupad analys av PIRLS 2006  hur läraren kan stödja utvecklingen av elevers läsfärdigheter och lässtrategier genom att använda pedagogiska stödstrukturer. Jag ska beskriva hur jag arbetar med några av dem i förskoleklassen.

Fortsätt läsa Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete →

Share Button

Undervisning och lärande