I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag löste problemet med ineffektiva provgenomgångar med hjälp av ”Kims prov”. Just genomgångar har intresserat mig och mina elever på sista tiden. När man säger genomgång tänker många på en föreläsande lärare vid sin tavla eller powerpoint, emellanåt avbruten av några enstaka frågor. Jag brukar vara nöjd med mina genomgångar och elevernas engagemang men i mina ögon skall en genomgång vara en lärarledd aktivitet där man tillsammans tar sig an t ex ett begrepp eller en metod. Svårigheten ligger i att få det att bli ”tillsammans”. Fortsätt läsa Utmaning: genomgångar som lyfter
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Tankar om beröm i skolan
Att som lärare själv vara elev i något sammanhang är mycket lärorikt. Det är jag, en gång i veckan, på hästryggen i ett ridhus. Detta ger mig möjlighet att uppleva och fundera kring hur det är att vara elev. En sak som spelar stor roll för mig som ridskoleelev är den feedback jag får kring vad jag ska förbättra men även min ridlärares beröm när det går bra. Det spelar ingen roll att jag är vuxen, det känns bra att få beröm och det ger mig en extra kick att fortsätta träna. De här upplevelserna och känslorna försöker jag på olika sätt att ta med mig i min egen undervisning. Fortsätt läsa Tankar om beröm i skolan
Att läsa tillsammans
En av mina undervisningsgrupper består av elever som är väldigt språksvaga. Vissa är dyslektiker, andra har inte bott i Sverige särskilt länge och några har bara väldigt låg läsförståelse. Därför har jag i SO-undervisningen hela tiden varierat undervisningen mellan att jag läst för eleverna och förklarat vad jag läst, visat film, diskuterat olika frågor och så vidare. Eleverna får själva välja redovisningssätt när de arbetat med olika avsnitt, så att de ska känna sig bekväma i sitt arbete. Men hur jag än vänder och vrider på undervisningen, så kommer jag alltid tillbaka till ett faktum, nämligen att dessa elever ofta missförstår innehållet i det stoff som kursen utgör. Missförstånd som beror på att deras språk inte är tillräckligt avancerat för att de ska kunna ta sig igenom texter på den nivå som krävs för att kunna uppnå godkända betyg i SO-ämnena. Fortsätt läsa Att läsa tillsammans
Självbedömning del 2
I början av förra läsåret blev jag och en kollega nyfikna på självbedömning och på vilka effekter det kunde ge. Vi bestämde oss för att prova i varsin klass och vi valde ut våra sexor till att börja med. Vi bestämde oss för att prova med NO-ämnena och vi skapade prov som var mycket lika nationella proven i NO och vi gjorde bedömningsanvisningar som även de utgick från nationella provens bedömningsanvisningar. Läs gärna mitt tidigare inlägg om detta. Fortsätt läsa Självbedömning del 2
När alla pratar och ingen lyssnar
I den läroplan vi har nu trycker man mycket på kommunikation Jag har skrivit om det tidigare i ”vad säger man när man inte vet vad man ska säga” och det är något jag funderar mycket kring i planeringen av min undervisning. Hur ger jag eleverna förutsättningar att öva detta och hur bedömer man kvalitén i det. Om man funderar över ordets betydelse: gemensam, göra gemensamt tycker jag att man kommer en bra bit på väg. Detta är inget man kan lära sig ensam. Jag rekommenderar verkligen boken “Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons om man är intresserad av att läsa om språkutveckling och hur vi kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i klassrummet. Den vänder sig visserligen enligt baksidestexten främst mot andraspråkselever, men jag som undervisar där vi har få andraspråkselever har haft stor nytta av den. Fortsätt läsa När alla pratar och ingen lyssnar