Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Det händer att jag i min lärarroll blir ifrågasatt, som t ex i slutet av förra terminen i sexan, när klassen jobbade med ett arbetsområde som vi kallade för ”Gott och blandat”. Loggan till temat fick bli påsen med godis från Malaco. Du vet säkert precis vilken. Klassen fick maila mig om vad de ville lägga i påsen, m a o vad de tyckte vi skulle behandla under de sista svensklektionerna. Mitt bidrag till gottepåsen var serien ”Pluggkoden” från UR. Fortsätt läsa Löjligt enkelt!
Denna vackra, varma junidag sitter jag i min ljuvliga trädgård och summerar dagen. Årskurs 3 har tagit studenten! Det är underbart att som lärare få uppleva ungdomarnas glädje över att vara framme i mål. Tre års gymnasiestudier har klarats av och många studietimmar har spenderats.
Att som nybliven gymnasieelev komma underfund med vad som krävs i den nya skolformen kan ibland vara lite besvärligt. Kanske går det lite tid innan den bärande tanken i framgångsrika gy-studier blivit vardagsrutin. Andra elever knäcker koden direkt och är väl förberedda med goda studiestrategier. I kursutvärdering i åk 1 har det i år framkommit att elever tycker att det var en märkbar tempoförändring i jämförelse med högstadiet och besvärligt med ”snäppet man hoppar från grundskolan till gymnasiet” . Att det kan upplevas så är väl ganska naturligt, anser jag. Eleven går från ett kunskapsstadium till ett högre så nog borde det märkas?!
Men vad kan då skolan göra för att stötta eleverna speciellt i kurser som anses som svåra? Vilken metod eller förhållningssätt utpekar forskningen som gynnsam?
Fortsätt läsa Samverkansinlärning (SI) Gymnasieelev till gymnasieelev på NFU
Så här i slutet av årskurs ett ville jag ta reda på hur min undervisning om likhetstecknet fallit ut hos eleverna. Jag har använt mig av mattelyftsmodulen taluppfattning när jag planerat min undervisning och lagt upp den kring de kritiska aspekter som finns vid inlärning av likhetstecknet. Nu ville jag utvärdera och bedöma hur långt vi nått för att kunna planera kommande arbete i årskurs två med likhetstecknet.
Liksom många andra blev jag inspirerad av Cristian Abrahamssons inlägg Kims matteprov. Kunde Cristians sätt att arbeta med Kims prov fungera lika väl i årskurs 1? Jag bestämde mig för att prova och konstruerade, utifrån de kritiska aspekterna jag undervisat om, ett prov.
Fortsätt läsa Utvärdering, bedömning och lärande – allt i ett!
Vygotskij menar att det är i samtalet lärande skapas och det tror jag de flesta är villiga att hålla med om. Jag, är i alla fall helt övertygad! Därför är det viktigt att vi skapar tillfällen där eleverna kan samtala med varandra.
Hur kan jag göra det?
Ett enkelt sätt att få eleverna aktiva och samtala med varandra är genom matteproblem, uppgifterna kan vara av olika karaktär öppna eller med ett givet svar, oavsett vilket ger problemlösning i matematik tillfällen att samtala.
Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse.