Under terminens första KU-dagar hade vi på Naverlönnskolan besök av lärare och rektor från Sätoftaskolan i Höör. De har arbetat mycket med inkludering som är ett av våra fokusområden i höst. De föreläste för oss om hur deras arbete initierats och fortskridit och förstelärarna på Naverlönnskolan gav föreläsningar i utbyte om hur vi arbetar med bedömning för lärande. Vi hade också mixade diskussionsgrupper där erfarenhet utbyttes och arbetssätt diskuterades. Det jag pratade om denna dag var hur jag använder lärandematriser i undervisningen och det tänkte jag också dela med mig av här. Fortsätt läsa Från bedömningsmatris till lärandematris – igen
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Meningsfulla utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal, ett måste eller ett redskap för att eleven ska bli ägare av sitt eget lärande?
Ett utvecklingssamtal ska vara tillbakablickande på elevens utveckling samt framåtsyftande och handla om hur eleven kan nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Under åren som jag har jobbat så har jag prövat många olika modeller och mallar, vissa mer eller mindre framgångsrika. Jag upplever att vi nu har hittat ett sätt som fungerar mycket bra. För att eleven ska få insikt om sin kunskap och sitt lärande så har vi inför samtalen använt en mall som utgår ifrån vad vi arbetat med i de olika ämnena. Innehållet i mallen ändras beroende på arbetsområdena och ämne. De självskattar sig själva, jag fyller i samma formulär och sedan jämför eleven och jag. Eleven och jag fyller i –, ok eller +. Fortsätt läsa Meningsfulla utvecklingssamtal
Läsa faktatexter
När ska vi jobba med faktatexter igen? Jag hinner inte komma fram till skolan och säga god morgon innan jag hör frågan som kommer från en av eleverna som fått undervisning i att läsa faktatexter. Det är så jag vill att elever på alla skolor ska känna och kan jag lyckas med att få de flesta av mina elever att uppleva det är jag en bra bit på väg i mitt klassrum.
Jag har tidigare skrivit om Att läsa och förstå faktatexter, men då inte kommit så långt med arbetet kring faktatexter med mina elever. Drygt en termin senare har jag arbetat med mina elever och reflekterat vidare hur vi får eleverna aktiva och intresserade samtidigt som de lär sig olika lässtrategier. Enligt läroplanen är det viktigt att stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva och i arbetsområdet kring faktatexter börjar vi i där. Elevernas specialintresse kommer att vara min ingång för att undervisa om de olika lässtrategier de har hjälp av när de läser. Då gäller det att känna sina elever så att texterna de ska arbeta med blir lagom svåra och utmanande.
Gropen eller skogen – oavsett vilket handlar det om ansträngning
NOVEMBER. Ända sedan barnsben har jag varit en själ som behövt fysisk stimulans. En sport har avlöst en annan för att nu de senaste åren enbart fokusera på distanslöpning. Att förbättra sig som löpare innebär dock inte enkom att man springer samma distans om och om igen. Kroppen behöver belastas hårdare, muskler behöver stärkas och anpassas till de förhållanden som löpningen kräver. Intervaller och snabbhetsträning varvas med styrketräning och långa distanspass; knoppen är mentalt förberedd och man är medveten om att mental närvaro i sin träning, och ansträngning, är AO för att ge det resultat man eftersträvar.
Inom idrotten kallas resultatet från en tung träningsperiod för superkompensation, vilket i kort innebär att kroppen är lite bättre rustad än vad den var innan den tuffare träningsperioden påbörjades. Inom pedagogiken använder sig James
Nottingham av ett annat begrepp, nämligen Eureka, för att visa på det resultat man kan uppnå av en kognitiv utmaning som är såväl
mödosam som krävande och kräver, just det, ansträngning, precis som inom sporten. Oavsett om det gäller idrott eller något mentalt är det just att anstränga sig som är nyckeln.
Fortsätt läsa Gropen eller skogen – oavsett vilket handlar det om ansträngning
DEMOKRATI i skolan och för framtiden – viktigt på riktigt
Vi lever i en tid där demokratiska värden utmanas och där det blir 
viktigt att på många nivåer arbeta med fördjupad förståelse av demokratiska värden och processer i skolan. Hur skapar vi ett klassrum som präglas av demokrati på riktigt? Hur gör vi för att få våra elever att i framtiden vara motiverade och engagerade i demokratiarbete och kunna och vilja ta ansvar för vårt samhälles utveckling? Fortsätt läsa DEMOKRATI i skolan och för framtiden – viktigt på riktigt