Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Bilder som förtydligar instruktioner

På Spångholmsskolan jobbar jag i en särskild undervisningsgrupp. Flera av mina elever har behov av att jag konkretiserar undervisningen mer än jag gjort i tidigare grupper och att det finns en struktur med tydlighet, som stegvis visar vad eleverna ska göra och kan förvänta sig. Flera av eleverna i min grupp har svårt med läsningen och därför är bildstödet ett bra komplement till skrivna instruktioner. Jag brukar använda laminerade små symboler på whiteboardtavlan.

Fortsätt läsa Bilder som förtydligar instruktioner →

High Flyers Del 2 Kuverten

Alla känner vi nog ibland en frustration i slutet av ett arbetsområde över att vi inte riktigt nådde fram. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss och när slutbedömningen ska göras sitter man där och inser att det inte riktigt går att bedöma efter förmågorna som man tänkt sig. Nöjda elever, men frustrerad pedagog. Jag tycker att det är roligt att undervisa i teknik och upplever alltid under tiden att eleverna gillar det och att de är engagerade i uppgifterna och gärna hade fortsatt ett tag till. Ändå har jag en frustration över att jag inte kommit dit jag skulle/ville. De praktiska tar överhanden. Fortsätt läsa High Flyers Del 2 Kuverten →

När allt faller på plats – NO ur ett holistiskt synsätt

För ett tag sedan hade jag medarbetarsamtal med min chef. Hon frågade då mig vad som ger mig energi i mitt arbete, var jag hämtar kraft. Svaret just då var enkelt. Jag hade precis rättat mina sexors NO-prov och var tagen av deras välutvecklade svar och goda resultat, deras förmåga att förstå helheten. När jag ser att mina elever utvecklar de färdigheter och förmågor som vi tillsammans kämpar för i undervisningen ger det mig kraft, ork och glädje i läraryrket. Ett arbete som stundtals annars kan vara rätt tungt.

Fortsätt läsa När allt faller på plats – NO ur ett holistiskt synsätt →

Vetenskapen, religionen och existensen – ett seminarium.

I mitt sista inlägg för i år tänkte jag dela med mig av ett uppskattat moment i min religionsundervisning. När årets två grupper utvärderade kursen fick jag liknade respons från bägge grupperna: ”Jättebra med diskussionsseminarium innan den skriftliga examinationen!” ”Jag fattade mer efter att vi pratat om det och då gick det lättare att skriva”

Av erfarenhet vet jag att den del av religionskursen som behandlar ”olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap” känns svår för många elever. Svårigheten ligger ofta i nyanseringen. Det är en vanligt förekommande uppfattning att religion och vetenskap är varandras motsatser och att de därför står i konflikt till varandra. Det är just bara en av alla uppfattningar om hur relationen mellan religion och vetenskap kan se ut och det är det som är det svåra för många elever. Ämnet är abstrakt och handlar även om de stora livsfrågorna som elever kanske inte diskuterar så ofta och därför känner sig ovana att formulera tankar kring. Vad innebär det att vara en god människa? Finns det ett liv efter detta? Hur vi svarar på dessa frågor handlar till viss del om hur vi ser på relationen mellan religion och vetenskap och det är detta jag vill förmedla till eleverna och det är detta de behöver kunna redogöra för samt analysera enligt kursens kunskapskrav. Fortsätt läsa Vetenskapen, religionen och existensen – ett seminarium. →

Kamratrespons

Jag brukar introducera kamratrespons för mina elever redan i årskurs 1. Ska det fungera måste gruppen först vara trygg. För att det ska få effekt behöver det både tränas och ges handledning. Att se vad kompisarna gör mindre bra är eleverna i den här åldern oftast ganska bra på och det kräver tid och tålamod att träna eleverna till att bli bra lärresurser åt varandra.

Fortsätt läsa Kamratrespons →