Att läsa i skolan är ett självklart inslag men hur och varför finns det många varianter av. I min klass (årskurs 3) har varje elev en egen vald bok som de läser i under en stund på morgonen som uppstart för dagen under vissa perioder. När jag blickar ut över eleverna under läsmorgonen ser jag ofta elever som sitter och drömmer sig bort och troligtvis tänker på något helt annat än innehållet i boken. Några elever är väldigt snabba med att byta bok och när jag säger att det är dags att avsluta är det många som inte ens verkar behöva läsa klart meningen eller sidan utan kan slå ihop boken meddetsamma. Med andra ord så ser jag att många av eleverna i detta fall inte är engagerade läsare. Fortsätt läsa Aktiva läsare
Kategoriarkiv: Skola
Huvudkategori för skolorna
Men hörni – vad är egentligen studiero?
Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.
I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:
Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever.
Crash course i demokrati
Ibland tar mina SO-lektioner oväntade vändningar. Elevernas associationsbanor kan för mig vara svåra att förstå, men de gör att frågor som till synes faller utanför det område som jag planerat för emellanåt kommer upp. Ibland sväller frågorna och börjar leva sitt eget liv innan jag hunnit leda tillbaka elevernas tankar till den box jag planerat för. Detta gjorde att en lektion som var tänkt att handla om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter i stället blev en lektion och diskussion som tog oss från koranbränning i Malmö via Paris 1789 till Ryssland under Putin och jag är säker på att inlärningsfrekvensen var högre i klassen än den hade varit om jag hållit mig till ursprungsplanen. Fortsätt läsa Crash course i demokrati
Vad tänker vi om det här?
Lilla aktuellt skola är en värdefull resurs att använda i undervisningen. Själv har jag sett programmet med mina elever så länge jag kan minnas. I början av min lärarkarriär ska jag vara ärlig och säga att jag använde programmet mer som en mysstund på fredagarna. Eleverna satt som ljus och tittade i 15 minuter och sen kunde vi prata lite om vad det handlade om, klart slut. Men genom åren har jag utvecklat mitt sätt att se på arbetet med nyheter samt mina strategier för att få eleverna att samtala och tänka tillsammans kring det de nyss sett, läst eller hört. Jag har upplevt att programmets innehåll kan engagera eleverna och med hjälp av rätt metoder för att bearbeta programmets innehåll kan detta leda till bra lärandetillfällen. Fortsätt läsa Vad tänker vi om det här?
Barns tidiga signaler på energiläckage
I det här blogginlägget vill jag uppmärksamma oss vuxna på de varningssignaler vi kan se som indikatorer på att ett barn kämpar med stress och ork, och i ett längre perspektiv, kanske inte orkar komma till skolan.
Vi sitter där vid köksbordet, kaffekopparna halvfulla, smarriga kakor kvar på ett fat. Alla ungar är iväg på olika håll. Det var länge sen vi satt såhär, min vän och jag. Coronarestriktionerna slog hårt mot fysiska fikastunder och vi har mycket att prata om. Samtalsämnena glider från det ena till det andra, som det så lätt gör när man har mycket prat att ta igen. För flera år sen hade jag hennes barn som elev. Första skolåren – en glad liten unge med glitter i blicken, fart i benen och nära till skratt. Det var roligt att gå till skolan. Inte nu längre. Hen vill inte gå till skolan. Orkar inte mer. Vad var det som hände? Fortsätt läsa Barns tidiga signaler på energiläckage