Denna hemsida är inte längre aktiv och agerar enbart arkiv. För att ta del av aktuell information så hänvisar vi till Nya Kvutis
Huvudkategori för skolorna
Det händer att jag i min lärarroll blir ifrågasatt, som t ex i slutet av förra terminen i sexan, när klassen jobbade med ett arbetsområde som vi kallade för ”Gott och blandat”. Loggan till temat fick bli påsen med godis från Malaco. Du vet säkert precis vilken. Klassen fick maila mig om vad de ville lägga i påsen, m a o vad de tyckte vi skulle behandla under de sista svensklektionerna. Mitt bidrag till gottepåsen var serien ”Pluggkoden” från UR. Fortsätt läsa Löjligt enkelt!
Språket är vårt kulturella verktyg, det är det medel som gör att vi kan tänka och lära tillsammans. Det är sättet vi kommunicerar på och använder för att beskriva, uttrycka, förstå och lära. Men att lära sig ett språk tar tid, väldigt lång tid. Det tar lång tid för alla men i synnerhet för elever som möter ett helt nytt språk. Det ställer krav på särskilt god och genomtänkt undervisning. I mitt klassrum arbetar vi ämnesövergripande med språket. Det är synligt, greppbart och nära oss hela tiden. I detta inlägg försöker jag beskriva hur jag arbetar för att utveckla elevernas språk genom att träna deras förmåga att lyssna. Som stöd har jag använt boken Stärk språket, stärk lärandet som bygger på Pauline Gibbons arbetsmodeller för språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen.
Denna vackra, varma junidag sitter jag i min ljuvliga trädgård och summerar dagen. Årskurs 3 har tagit studenten! Det är underbart att som lärare få uppleva ungdomarnas glädje över att vara framme i mål. Tre års gymnasiestudier har klarats av och många studietimmar har spenderats.
Att som nybliven gymnasieelev komma underfund med vad som krävs i den nya skolformen kan ibland vara lite besvärligt. Kanske går det lite tid innan den bärande tanken i framgångsrika gy-studier blivit vardagsrutin. Andra elever knäcker koden direkt och är väl förberedda med goda studiestrategier. I kursutvärdering i åk 1 har det i år framkommit att elever tycker att det var en märkbar tempoförändring i jämförelse med högstadiet och besvärligt med ”snäppet man hoppar från grundskolan till gymnasiet” . Att det kan upplevas så är väl ganska naturligt, anser jag. Eleven går från ett kunskapsstadium till ett högre så nog borde det märkas?!
Men vad kan då skolan göra för att stötta eleverna speciellt i kurser som anses som svåra? Vilken metod eller förhållningssätt utpekar forskningen som gynnsam?
Fortsätt läsa Samverkansinlärning (SI) Gymnasieelev till gymnasieelev på NFU
Nästa termin tar sitt avstamp i den termin vi nu håller på att avsluta. Det innebär att jag som lärare måste fundera över vad eleverna behöver träna mer på och vilka uppgifter som passar för detta. Med detta som utgångspunkt är det också viktigt att väva in elevernas utvärdering av olika arbetsmoment och arbetsmetoder och på så sätt hitta en bra plan inför hösten.
I en av mina klasser har några elever uttryckt att de upplever att de “bara läser och skriver” och att de vill vara mer ute och röra mer på sig. Efter vidare intervjuer blir min tolkning att dessa elever vill arbeta mer undersökande utanför skolan vilket jag har tagit till mig och börjat fundera mer över. Fortsätt läsa Fältstudier – ett elevaktivt arbetssätt
Psykologen och forskaren Angela Lee Duckworth undersöker vad som får vissa att lyckas bättre än andra i livet. Hon menar att det är förmågan att arbeta uthålligt mot ett långsiktigt mål som är framgångsfaktor nummer 1. Hon kallar förmågan ”to grit”, på svenska ungefär ”bita ihop och kämpa på”. Inom idrottsvärlden används ofta visualisering av målet inom mental träning, för att öka chanserna att prestera väl. Att detta gäller även inom skolans värld, visar en studie från 2001, som professor Joanna Giota gjort. Elever som strävar mot långsiktiga mål är generellt sett mer framgångsrika i skolan.
Det här är en övning där eleverna får fundera kring vem de är just nu och sedan skapa positiva, långsiktiga målbilder. Med mina nya mentorselever genomför jag övningen i slutet av deras första läsår på högstadiet. Under några lektioner reflekterar vi kring utveckling, drömmar och mål . Det hela resulterar sedan i ett brev, som varje elev skriver till sitt framtida jag. Ingen annan kommer att läsa brevet. Under tre år sparar jag breven, som sedan delas ut när vi närmar oss avslutningen i skolår 9.
Fortsätt läsa Brevet till mig själv